Aftonbladet – 3 september 1836, sida 1

ch I sättet att gå tillväga, som egt rum i det andr: a parlamentshuset. — Reformbillen antogs, såsom Avi minnas, för något mer än 4 år seden, och J hännen alla huru många långa timmar detta Hus, jag wåste med ledsnad säga, förgäfves aner ) Vändt, för att bereda de åtgärder, som skulle aI gifva verklighet åt grundsatserne i denna bill. De åtgärder af fortskridande, säker, helsosam och nödvändig reform, som tid efier ånnan blifvit beslutade af detta Hus, hafva icke åstadkommit någorting annat än tillfredsställelse i landet; och jag tvekar icke att yttra, att då vi, medlemmar af Underhuset, åter visa oss för vå ra principaler, kunna wvi sanningsenligt försäkra dem, att vi gjort allt hvad som stått i vår förmåga, för att förskaffa dem de förbät tringar i landets institutiouer, som de hade anledning att förvänta, och som de ega rättighet att fordra måtte veråks:ällas (hör, hör, hör!). Tvenne sessioner hafva nu förflutit sedan refornsbillen blef lag, och jag måste säga, att det är högst nedslående för mig, det är också högst nedslå nde för landet att tänka på, hurusom, ända intill närvarande stund, icke en. tiondedel af det goda, folket hade en tydlig och otvifvelaktig rätt att förvänta sig, blifvit det samma beviljadt (hör, hör!). Då den ädle i Lorden, statssekreteraren för de inre äårender,jpe, samtyckte att genomdrifva reformbillen , borde han hafva varit beredd på att förskaffa folket de fördelar, som borde följa af nämnde (åtgärd, och han skulle utan tvifvel äfven haf) va gjort det, om de på ett annat ställe (ÖfI verhuset) (Rop af: till ordning! och hör, hör!) Sir F. Trench: Jag uppstiger för att mana (ull orduving. Den hedervärde ledamoten för I Middlesex tyckes vara angelägen om att hafsista ordet, såsom det synes mig, för att få tala illa om Öfverhuset (löje, och rop af: ah hal!) Jag anhiller att af Husets Talman få veta, huruvida, då icke någon motion är under öfverläggning, den hedervärde ledamoten för Middlesex icke felar emot ordningen, då han håller ett tal, på hvilket han måste vara. Tfulikomligt öfvertygad, att 1 närvarande omständigherer icke något svar kan följa (hör! och skratt). Jag yrkar att den hedervarde ledamoIten icke har någon rättighet, att begagna: ett sådant tillfälle som detta, för att anfalla. och förtala Öfverhuset, då tiden icke medgifver. att svara på hans anmärkningar; och allt hvad jag nu slutligen har att säga, är, att jag för min del beundrar Öfverhuseis modiga och mapliga förfarande, och att jag fullt och fast tror, att landet i det hela gillar Lordernes handlingssätt. (hör! och skratt). Ar Mume.: Den hedervärde och tappre officeren har tagit illa vid sig något i förtid, såsom mig syves; men då han känner den håg att förtala, som andrs visat, på ett annat ställe, s3 förmodar jag att han föreställer sig, att min afsigt ir att göra sammalunda, Jag vill ingenting sonat, än tala sanning; och den hedervärde och tappre officeren måste ursäkta mig, om jag säger honom att ham, såsom en gammal perlamentsledamot, borde hafva vetat, att han ej hade rättighet att afbryta mitt tal, utan att känna hvad jag hade i syfte, och att han icke eger rättighet att fråga derefter, förrän jag förklarat det inför Huset. Med ett ord, den tippre officern borde hafva behållit för sig sjelf hvad han har att säga, till dess jeg slutat. Sir F. Trench: Jag vädjar till Husets Talman, huruvida ej den hedervärda ledsrmotens för Middlesex förfarande strider n:ot ordningen: (ah ha! och skratt)? Hr Hume: Jag forifar att vara fullt för säkrad derom, at den hedervärde ledamu en ieke äger något slags rättighet at albryta mig. Husets Talmanm kunde vis erligen hafva skäl till anmärkning, om jag cnte mig ned u:an att framställa en motivu; men jag Pp: står att jag icke handlar mot Husets ordning och stad ganden, och att. om den hedervärde och täppre officeren, eller någon annan ledemot midtemot, tror sig hafva skäl till klagomål, så har han ingen rätt att hegära crdet, forran jag slutat. Det är tids nog då för honom att säga, om han har något att klaga öfver, eller ej. Lord John Russell: Jag kan ej undgå att göra den anmärkning, att jag ej anser den bedervärde ledamoten för Middlesex hafva alldeles rätt i hvad han sist yttrat. Han boidez efter hvad jag tror, säga hvad hans afsigt är, emedan det annars icke är rätt af honom atk i hälla ett 41 3206 oo VA pv .