(Insändt.) Svar på frågan om indelta soldatens sjukvård. Uti N:o 21 af 5:te Aftonbladet refereras en reseersättningstvist vid Kongl. Elfsborgs Reg:te, hvilken skall bevisa, att 2:ne stridiga författningar rörande soldaters sjukvård existera. Kongl. Cirkuläret d. 4 Dec. 1830 och Kongl. Förklaringen till vederbörande Reg:ts chefer d. 24 Mars 1832, äro likväl fullkomligt sammanstämmande i hufvudsak och den sednare bör göra alla misstag omöjliga. Icke någon annan än Reg:ts chef eger, att beordna läkare, att besöka en på roten sjuk soldat, och endast i den händelse, att en bland truppen allmännare, spridd sjukdom gör sådant nödvändigt. I sådana nästan otänkbara fall beviljas reseersättning, då väglängden uppgår vill 10 mil. I alla andra enskildta fall ar det rotens ensak,, at läkarevård för den sjuka soldaten besörja; och är det rotehållares rättighet och skyldighet, at till den sjuka kalla och på egen bekostnad befordra vederbörande läkare. Nu händer, at roten af förekomne omständigheter icke finne för godt, att hemta läkare. Derföre kan möj ligen roten ställas till ansvar; men icke åläggas att betala reseersättning till en låkare, som dei icke kallat. Den som i det afseendet gått ro ten i förväg, har obestridligt gjort en god ger