(Insändt.) Till författaren af den nyligen utkomna skriften: Vins omständliga kännedom. ) Nu Bacchus är gammal, och drufv-rnas fält Förtorkadt. — I vingudens doftande tält Blott vresiga drankåvgor möta. Dess tempeldöme ljuder af finklares skrål, Och :omrmbiandad bål De domnade hjeinor vill blöta Hell dis ! som dock väcker den gyldene tid, Då drufvornas glädje med saxavetets frid. Sigs dansai Grekelands lunder; Då vinb: ergenglödde af Canaaos sol, Och husfadrens stol Stod krensad i aftonens stunder, För tröttade vandrarn åu upptäcker land, Der nektar ses strömma ur gyldene sand, Ljuft blandsd är tårkalken blifven Ett omätligt viafat rced tusende sprund, Står jordens rond, Och rankan förmäld med oliven. Din bok är den yppersta Läkar katekes Ej bättre recept för godt samvete ges, Ej bätre mot ledsnadens smärta. Hell din theori! — Du den 3al mo är, Som grundeligt lär, Att vin fi öjdar menniskans hjerta.