med national-gardets afväpnande. Den 10 hade redan 2700 gevär blifvit aflemnade.. Folk-; hopar, väpnade med påkar, följde de national gerdister som gjorde det; men insulterade dem likväl icke. En ny förordving törböd nu: påkars bärande, och des blef åtlydd. Quesada cch Isturiz räknade i synnerhet på militären, som y P ? blifvit något bät!re stämd genom nyheten ont. en och annan öfver Carlisterne vunnen ; fördel; Hoftidningen förkunnade 8000: Fransmäns inryckande; man väntade sig stora saker af Hr Boislecomte, och i synnerhet af pluraliteten i kammeren, ty man räknade, bland 52 till Madrid anlända deputerade icke mindre än 38 ministeriella. Nu erhöll man oförmodadt den 13 middagstiden notisen om hvad som timat i S. Ildefonso. Der hade om aftonen förut 500 man provincial-milis samlats under rop af Lefve för konstitutionen och 1sabella den II. Snart :stötte fjeråe gardesregementet till dem, men. officeramne och kavalleriet höllo sig undsn: Generalbefälhafvaren Grefve S. Roman: ville återföra soldaterna till lugn, men emottogs med ropet: Ned med S. Roman! ned med Quesada!? Portarne tillslötos.. Engelska och Franska särdebuden äfrensom, Hr Boislecomtey ville begifva sig till Drottningen, men: bortvisades af soldaterne. De Bbegärte då få tala med officerarne, men fingo till svar, att befälet öfvergått till underofficerarbe; och man tvang dem med hotelser, att begifva sig bort. Nu: blef seldaternas rep på kofistitutionen allt häftigare. De instötte en liten sidodörr, skakade på hufvudporten och hotade att nedgöra allt, om deras fordran icke uppfylldes. Regentigsnan låt då 42 soldater få företräde hos sig, hvilka hon tillfrågade, hvad de önskade? de svarade: ?1812 års konstitution och friheten!. Det skall nu. ba kommit till en lång debatt emellan Drottningen och soldaterne, hvilka: sägas ha medgifvit, att de sjelfve icke visste, hvad konstitutionen .var 0. s. v. Resultatet blef likväl, att Drottningen efter 5 timmars motstånd, kl. 2 om morgonen lat beqväma sig att antåga konstitutionen. Hon vägrade likväl ståndaktigt att Bbesvärja den, emedan en sådan ed endast vore giltig inför Cortes; åilt hvad man kunde erhålla af henne, var undertecknandet af följande: skrift: Drottningen befullmäktigar General S. Roman, att låta soldaterna aflägga jed på konstitutionen till Cortes:s sammanträde. Trupperne återvände nu till sina kasserner, och kl. 5 om morgonen. var allt lugnt. Då nyheten härom anlände till Madrid, sam-. mantrådde ministrarne, och lara i början hbafva haft för afsigt att avgripa S. Ildefonso och med våld befria Drottningen. Konseljen. torolef . tillsammans utan att åtskiljas, trupperbe stodo umder vapen i sina kaserner, och Isturiz. och Quesada syntes hafva beslutit , att våga allt. i . Så långt går den direkta korrespondensen från Madrid, eller till den 14 om morgonen, Men under loppet af dagen måste andra händelser hafva inträffat, som tvungit ministeren att resignera, emedan de nya ministrarne äro utnämnde denna dag. Det säges, att Drottnina gen först öppnat underhandlingar med Hr Mendizabal,; men hvilken ej velat gå in på något; om man ej medgaf honom oinskränkt magt på re, månaders tid. Hr Villiers skall hafva rådt egentinnan att antaga detta vilkor; men hen ar, afslagit det, och i stället med sitt val fal it på Csalatrava, hvilken för öfrigt är intim vän ill: Mendizabal och Arguelles, ; Det var han om år 1823 var minister och då ledde Ferdiiand den VII:s flykt till Sevilla, Den nye Fiansministern Hr, Ferrer innehade samma beattning år 1812, och var då äfven president i Cortes. — Hr Mendizabal tros. bli sändebud i sonden. i i En mindre sannolik berättelse är, det en kuir skall hafva amländt till Fransyska regeringen, ned tillkännagifvande , att Drottningen jemte. iennes dotter var på vägen till Frankrike. Waional påstår till och med, att slotten i S. loud och Elysge Bourbon skulle. sättas i ording till deras emottagande. AE I ; provinserna, griper, reyolutionen emellertid lt mer och mer omkring sig... Konstitutionen ar redan blifvit proklamerad i 5.. Sebastian och autander,. i Tafalla och, Luymbier, iValencia: Iurcia, Carthagena, borca och Alicante, I Cal, slonien: har det likväl lyckats, Mina, att hän. ,