a SA SJR VP a Och på fjäll, i del och lunder Sängen sina tempel har. i Sköra stunder! Herrliga förtjusningsdar! Gläd dig åt det underbara Faf du i naturen ser! Och fast du ej kan förklara Lifvets mägtisa idEr, Kan du deras skönhet röna, Kan beundra dem likväl, Dessa sköna Tanker ur Guds egen själ. Lyssna till hvad skalden qväder: Han är himlens sändebud, Och igenum honom träder Menskligheteri fram till Gud; Morkrets audar ban betvingar , Hjertets våg ban lugna kar, Tidens vinger Binder eller löser han. V.D du dock bli qvitt från smärta, Qvitt från livets sorger bli, Bygg en himmel 1 ditt hjerta , Och stig ned och bo deri! Ingen strid och ingen ånger Jm på lefnadsvägen får, Ljus och sånger Har du med dig hvart du går. Detta torde vara nog för att ådagalöggs, att Hr Liljas inspiration är långt dofter medelmåttan , alt det ieke fawes hovom ögonblick af derra inre harmoni, hvarai all verklig poetisk skönhet måste Vara ett utryck, men att hans Sångmö stundem tyckes dragas med bekymmer och förtreier, under hvilka hon gjorde väl at icke visa sig utomhus. : tm . sv NTA SS LILYA AF SLDIBLIOTHEKET 1836 ARS SAMLING. Sedan alla de sukskriberade hiftena af undertecipads Läsebibliothek nu utkommit, anmän les härmed vördsamt en forts företag, men eliter en något vidgsd plan. Då red Läsebipliorbekets utgifvande det första iörsöket vågades, att genom ett betydligt nedsalt pris söka sprida kännedomen och afsättginigen af utländska arbeten i densköna litteraturen, till et flerdubbelt antal läsare, var det ifrån början urtgifvarens afsigt, at i fall detta system lycksdes vinna ellmänhetens bifall och uppmuntran, utsträcka detsamma äfven till sndra kuuskapsgrenar. Erfarenheten tycker också tillräckligt halva ådagalagt, att bihofret af intellektuet sysselsättning är nog stort, för att, lom tilifredsiställandet deraf icke är förenadt med betydlig uppoffrisg, gynna detta steg. Valet kan icke blifva tvifvelaktgt. Det fin(nes intel på en gång mera rikt, för förståndet och hjertat mera fruktbart, och för alla åldrar och kiosser angenämt kunskapsfält, än: Ahistoriens. Goda historiska verk bafva i alla tider varit räkvade till det yppersta, som menniskosnillet och forsknivgen frambragt, ech det finnes. knept nåcon kusskap, som skänker den njutning cch tillfredsställelse i samhällslifvet, lsom den af historien. Emeliontid ega vi än Svenska språket änru högst få af de bästa lustoriska verk, som den nyare tiden har att uppvisa: mästerstycken såI dana som Tottecks verld.historin, Sism ondis himög af samma zndrad och ut-istoria om de Itlienska repvblikerna under reI deltiden , bien om Franska revolutionen , eltller Mac IntosiYs om den Eogelska m. fli som lafbandla de Tatressantlllet höpdelserikaste och för samhällena vigtigaste. epoker. Dessa odödliga verk har ännu ingen tilltrott sig utgifra på I Svenska i anscende il derss vidd och i följd deraf I dyrhet och osäkra afsättning ef.er det vanliga boklådspriset. Det är likväl endast den mera fullständiga skildringen af ett folkstöden, som lemnar läsaren tilifalls att skåda in i dess seder, dess handlance nersoner och sjelfva tidens utmärkande karalter, hvilket alltid utgör dena historiska läsningens e.,sntliga iniresse. Bet återstår då att se, bu: uvida icke en föga känbar och smiåningom er rjagd uigift skall: förskaffa dylisa arbe