Aftonbladet – 29 augusti 1836, sida 1

tidningar hafva berättat om kabinettets upplösning. Imedlertid kommo de sista underrättelserne (se art. Spanien) Hrr Thiers, Passy comp, lagom till pass. De fogade sig efter Konungens åsigt; och interventionsfrågan får hvila tills vidare, d. v. s. förmodligen tills den europeiska furste-congress egt rum, om hyvilkens Sara sammanträde Gazette de France vet att berättas Telegraf-ordres hafva afgått till Bayonne, att förstärkningen till främlingslegionen icke skall gå öfver Spanska gränsen. Bugeaud, som var ämnad att commendera i Spanien eller åtminstone på gränsen (efter den sjuklige. Harispe), och som helt oförmodadt kommit till Marseiile, har genom telegrafen blifvit antydd, au det icke vore så brådt om. Oenigheten inom kabinettet har naturligtvis fått mårga versioner och commentarier i franska bladen ;: och den: ministerielle Journal de Paris skyndar att vederlägga ett rykte, att Hrr Thiers comp. velat intervenera egentligen mot 1812 års Constitution. . Bemälte blad försäkrar — såsom en sorts vederläggning af detta rykte (? 1!) — att franska regeringens interesse är stort för Drottningen i Spanien, som representerar en så ädel och hög sak. Få nu se, om denna sak anses lika ädel och hög, sedan 1812 års Constitution är besvuren ! IDen hastigt intradda kölden för all intervention antyder någonting helt annat. Härmed må nu förhålla sig huru som häldst, så trodde man ändock icke, att den ministeriella krisen var defiutift förbi. Man talade redan om efterträdare åt de afgående doctrinä. rerna; och Mol? ansågs hafva bästa utsigterna. — ÅAfven en annan sak höll på att göra Hr Thiers och hans kamrater mycken förargelse : Schweitzer-blad hade kungjort de från Tbiers meddelta instructioner, i enlighet hvarmed Hertigen af Montebello afgifvit de bekanta reclamatiorerna till Schweitziska styrelsen om de politiska flyktiagarna. Dessa akter hafva väckt stor ovilja; och:Journal de: Pams har försökt visa, att imstruäctionernas innehåll och anda är mycket öfverdrifvet framställd i de schweitziska bladen. — Sjelfve Preussiske Mimstern i Paris har förvånats öfver dessa dokumenter ; och fråga skall vara om Montebellos rapellerande. F. d. Franske ministern i Washington, Ser rurier, har blifvit flyttad till Rio de Janeiro, och. den derstädes förut varande ministerv, Pontois, förflyttad till Washington. Detta skall. hafva skett af artighet för Nordamerikanska regeringen och för at aflågsna allt, som kan påminna om de fordna misshälligheterna. England. Den 209 var utsatt till parlamentets prorogation, som skulle verkställas af Konungen i egen person. Lord Lyndburst har slutat sin parlamentari ska kampanj för denna session med ett långt och dundrande tal mot ministtren, såsom förelöpare till en motion, att en förlikning måtte ipprättas, utvisande huru många biller, som rnevarande session passerat Öfverhuset med el er utan amendementer, och hvilka som blifvit örkastade der eller i Underhuset. Auledninen till denna motion tog Lyndhurst af den eskyllning, som blifvit honom gjord från den ninisteriella sidan, att han stympat och yantällt så många biller i Öfverhuset under dena session. Han begagnade tillfället, att hålla tt lofial öfver Husets moderata (!?) förfarande alla styckem, hvilket till yttermera visso beräftades af hertigen af Wellington, så att Lörerne nu blifvit lyckligen rentvättade från alla denigrationer. Lörderhe Holland, Melbourre ch Cottenham företogo till närmare belysning en store exkanslerns utflykter; och torde vi n annac gång måhända få tillfälle meddela måot af det märkligaste ur talen å ömse sidor. .ord Melbourne hade af Lyndhurst blifvit jemird med åtskilliga statsmän från er, hvilket gaf den förstnämnde a ckså i sin ordning anställa jemfö mn då: att lord Lyndhurst den bekante grefve Strafford (Carl I:s gunstng, som blef halshuggen), om hvilken en samda yttrat att: elakheten af hans bedrifter agaverades ännu mera af hans utmärkta talaner, hvilka Gud gifvit borom, men djefvula rt honom att bruka. Grekland. Tillståndet skall vara mycket betänkligt ; den a oroligheten visar sig efter den andra io förflutna tinledning att relser. Han ej var utan tycke