Aftonbladet – 27 augusti 1836, sida 2

Article Image
som jag skulle kalla ridderlig, i fall den i synnerhet funnes hos vår tids dubbade riddare, skulle hafva drifvit mig aw i detta oridderliga skrik taga Norrmännens parti, äfven om jag icke varit öfvertygad om deras oskuldi större deien af det, som lägges dem till last. Man bar förebritt dem deras ömtiålighet i fråga om flaggan, myntet o. s. v. Denna ömtålighet bar man kallat baraslig, just under det man i sin egen barnsliga ömtålighet är färdig alt spricka af barnslig harm. En flagga, ett vapen, säger man, äro ej annat än barnleksaker; en förstaadig man bryr sig icke om dem. Så säger man; och det vore således roligt att försöka, huru långt denna liknöjdhet för barnsligheter ginge, i fall fråga blefve om barnslighetspredikanterna sjelfva. För att icke tala om de stora barnsligheterna, för att sitera ett uttryck : som 1 hvarje annat fall vi visserligen skulle anse opassande, -— nemligen Tre Kronor, Lejonet på de tre strömmarna, blå och gula korset i flaggan Öc., vill jag blott fråga: hvad skulle våra barnslighetspredikanter säga, om någon oberättigad företoge sig att uppträda på allmänna ställen med epauleiter, med gul kokard, med generalsplymer 0. s. Vv. ? Annu mera, hvad skulle de saga, om någon gåfve sig till att bruka Grefliga Braheska och Lewenhauptska vapnen på sin vagn eller deras snören på sin dräng? På rent altvar: hvad skulle de saga? Skulle de skratta? skulle de nöja sig med det svar, att allt missnöje dermed vore barnsligheter?? Då skulle snart visa sig hvilken vigt desamme, som nu harmas öfver Norrmännen, lägga på symboler i allmärhet. Så har man också alltid gjort, ehuru icke för symbolens egen skull, utan för dea mening, han uttrycker. Ett lejon, några kroner, en blå eller gul färg, hvem frågar väl efter dem för deras egen skull ? och likväl hafva de tre kronorna föranledt långa krig! och likväl har mycket blod flutit för en hvit eller trefärgad flagga, för en hvit eller röd ros! Låtom oss nu se till, huru det hänger ihop med Norge och dess flagga; Norge, säger man, ar förenadt med Sverge, och således skall dess flagga vara förenad med Sverges. Vi vilje icke undersöka hvad ordet förenadt rätteligen beryder. Norrmännen säga, att föreningen blott beIstår deruti, att båda rikena häfva gemensam ikozung; och tillstå måste man, att något annat kan ej utletas ur sjelfva föreningsakten. Men antagom äfven, att sambandet vore något annat, ait länderne vore förenade; så har ändock icke skett Norge rätt i den så kallade föreningsflaggans hopsättende. Det har fått in sina färger i ett hörn af den svenska flaggan, hvilket för hvar och en, som icke närmare känner I förhållandet, skall förekomma så, som om Norge vore, icke under jemnlikhets anspråk förenadt med Sverge, utan på sin höjd insmältadt, inflickadt deri, utgörande en del deraf. Om detta i unionsakten ingalunda antydda förhållande, omde anspråk, som det måste synas antyda, anslå en ganska öm strängi Norrmännens hjertan, så skulle jz2g vilja veta, hvilken af våra barnshghetspredikanter vågar kasta första stenen, hvilken af.dem kan lagga handen på hjertat och bedyra ait han icke skulle hysa samma känslor med dem, under samma förhållanden. mm Norska nationen är mindre än den svenska, så säger man ytterhgare, och således eger Sverge en supremati, som numeriskt riktigt uttryckes i flaggan. -— Skola då båda rikenas symboler bero af tabellverket , när ett grundfördra g uttryckligen påbjudit något annat? I fall då — ty man eger, argumenti causa, antaga det otroliga, då logiken under samma vilkor tillåter ati antaga det orimliga — i fall, säger jag, genom en; stark folkökning i Norge eller genom pest och andra olyckor i Sverge, förhållandet en gång förändrades så, att båda länderna finge lika folkmängd, skulle således detta antecknas i flaggan ? och om slutligen en dag Norge komme ati figurera med 3 millioner och Sverge med en, skulle då Sverge krypa in i ena hörnet af rorska flagaan? Kan mean, uten orimlighet, svara annat än ja ttll dessa frågor, så länge man grundar en (ingenstädes öfverenskommen) supremati på folkmängd och så kallad styrka? Och om, då en dag der ofvantydda arithmetiska förhållandet inträffåde och Norrmännen i ett hörn af sin diagonala blå och röda flagga inpassade vårt horisontella blå och gula kors, Vi begynte misstycka detta, hade väl Norrmännen derföre rätt att skratta åt oss och föönmeslkla2 anm JL oo Je! FT oc a AA FT FT PPI FAR

27 augusti 1836, sida 2

Thumbnail