Aftonbladet – 25 augusti 1836, sida 1

London af d. 15, samt från Hamburg af d. 1 : I dennes. Frankrike. Om interventionen i Spaniens angelägenhete: äro opinionerne och ryktena ganska olika. De Imed hvarje dag vigtigare underrättelserne från ISpanien ge nytt lif åt frågan. Engelska beskickningen skall hafva tillställt Hr Thiers en Inot från: Lord Palmerston, hvari frauska regerivg ifrigt uppmanas att intervenera: Den enj gelska skall: hafva erbjudit sig att kraftigt medverka och till Madrid försända en bhjelpcorps Jaf 10,000 man, med artilleri och tillbehör, unIder befäl af en general, som gjort fålttåget på halfön. Detta meddelande skall hafva skett d. 10, och d. 11 vid middagstiden:hade Hr Thiers icke änru lemnat något svar. Den 12 på morgonen skall han hafva haft en fyra timmärs könferens med krigsministern. och två generaldrektörer i krigsdepartemeatet.. Underrättelserne, som d. 10 anländt från andra sidan om Pyrengerna, tycktes hafva väckt en varmare lust för intervention. Imedlertid troddes: mån vilja inskränka sig till att gifva främlingslegiopen en förstärkning af 4 a 5000 man, under Gen. Bugeaud. Huru mycken sanning finnes i dessa uppgifter, står nu i vida fältet; och besynnerligt nög, ännu obestämdare är; möt hvem: interventionen, i fall: någon. ting blir. utaf, kommer att vändas. Skulle. England verkligen intervenera: så sker det påtagligen ot Carlismen; men hvart en fransk intervention : komme att. vända sig, var man icke viss. : Tidningarne tyckas också luta åt den meningen, att en så beskaffåd intervention, .som1823 års, icke duger, men att en hjelpsåndning af folk, pengar -och ammun:tion åt Drottningen. vore det bästa, som kunde tillgöras. ; : Somliga blad uttåla oförtäckt sin fruktan; att en fransk intervention. torde, blifva just till; Don Garloss: fromma. , Vårt, kabinett, säger Nationaly har åter inträdt ialla ganmiaförhållanden med de -absölutistiska magterna i Europa, och Heliga Alliansens politik, för en tid afbruten af Julirevolåtionen, har åter! blifvit an— tagen... I de sednare åren hafva många tecken bevisat. .detta;: ochi synnerhet: hafva händelser ne i Schweitz ådagalagt; att.ett. öfverensstämmande pohtiskt system. förenar alla europeiska furstar i en liga, bland hvars dogmer inierventionsprintipen mot friheten. i endra stater står främst. Denna koalition existerar allt sedan första fceanska revolutionen; och 1815 års heliga allians vär en fortsältning af den bekanta sammankormsten i, Pilnitz. Allt sedan 1789 for:far striden mellan, konungarra : och folken, under växlande framgång och med längre eller kortare pauser; och det är icke otroligt att Spanien nu kan vara bestämdt att åter framställa en episod af. dennå strid. Man niåste tillstå, att franska regeringen är i ett svårt dilemma. Antingen skall hon bjelpa Drottningen i Spanien och får då mot sig, blott Dön Carlos och heliga alliansen, utan ock de liberale, anhängarne af 1812 års constitution, mot hvilka den, som vill hjelpa Drottningen, naturligtvis -måste kämpa 1 närvarande stund; eller ock skall Frankrike uppträda såsom khjelpare å: Don Carlos och får då England möt sig, utom största delen af Europas allmänna tänkesätt, franska folkets deruti inberäknadt.: Huru Hr Thiers comp. skola bjelpa sig ur dessa svårigheter, är icke lätt att inse; men det? säkra är, att dylika svårigheter alltid blifva dens lott, som vill spela dubbelt spel och förneka sit eget ursprung. Imedlertid lärer, efter allt utseende, interventioaen ändock komma att för sig gå. Bordeauxtidningar osstala eu förstärkning af 10,000 many som främlingslegionen skulle få, och hvaraf hälften redan den 10 Augusti skulle passera gränsen. Andra iro deremot, att förstärkningen skall blott blifva så stor, att nämnde legion bringas till en styrka åf 10,000 man. Turkiske Amiralen (Tahir Pascha) lärer rik tigt hafva narrat Am. Hugon och landsatt sisa truppar i Tunis, under det denne låg och bes vakade Tripolis. Allatörlogsfartyg i Toulon hade genast fått ordres att gå till Tunis; och franska regeringen skall hafva förklarat för Porten, att en ländstigning i Tunis skulle betraktas som en fiendtlighet, och att, i händelse af en dylik, franska sändebudet skulle Tappelleras från Konstantinopel. Hr Gisquet vill åter hafva kommit-på spåren a kni ne MOt Kon aneeks Jit. . kKrnt oke le