Aftonbladet – 20 augusti 1836, sida 2

gods iorverkade. Frågan om skepparens brottslighet eller obrottslighet, skulle således hero på huruvida nödtvång varit för handen. Detta nödtvång står icke i lagen specificeradt. Nu har Marius i sina besvär klagat deröfver, att Rådhusrätten nekat honom icke allenast att förevisa sin dagbok, utan äfven att få sin besättning afhörd såsom vittnen, och att följaktligen kunna bevisa det nödtvång varit för handen, samt att han således icke fått njuta beneficia juris till godo. Ett annat föremål för hans klagan är, att han, som för besvärs anförande öfver Rådhusrättens dom, ej kunnat få mer än den vanliga preskriptionstiden af 13 dagar, icke desto mindre fått sig ålagdt att nedsätta böterne 300 Rdr bko, hvartill han ingen tillgång hade, då man fråntagit honom hans last, eller ställa borgen, hvilket han lika litet förmådde, då han ej var destinerad till Stockholm, och således här icke hade någon att tillita. Då detta mål utan tvifvel, innan det slutar, kommer att blifva mycket ventileradt, och jemväl utländsk ministers reklamationer dervid tillkommit, skall det utan tvifvel intressera läsaren ait taga en närmare kännedom om de serskilda omständigheterna dervid, hvarföre vi här införa Rådhusrättens protokoll: q Utdrag af Protokollet hållet hos Stockholms Rådhus-Rätts afdelning för Tullmål den 30 Maj 1836. S. D. På grund af Kongl. General-Tullstyselsens remiss af den 28 innevarande månad, tecknad å en af Inspektoren vid Dalarö Sjötullskammare Adam Bruce till bemälde styrelse föregående dag afgifven; och utaf uppsyningsmannen löjtnanten C. V. Berghners rapport a den 26 i denna månad åtföljd skrifvelse, hade Hr Advokatfiskalen A. J. Lagerlöf å tjenstens vägnar anhållit oem företagande af undersökning i ämnet och i sådant afseende till Rådhusrätten förstberörde dag ingifvit ofvan omförmälte 2ne sålydande handlingar: Till Kongl. General-Tull-Styrelsen! Uppsyningsman, löjtn. Berghners rapport, får sjötullskammaren härhos i ödmjukhet aflemna. Den handlar om skepparen Anton Marius, förande jakten Willimoes om 3 och en hall läster, hemma i Rönne, lastad i Kiel med styckegods på Helsingfors, som utan nödtvång ankrat och varit i land på Nåtterön, förmodhgen i afsigt att kunna få insmugla lasten på Svenska sidan, och är troligen densamme som förl. år gjorde försök af enahanda art. Fartyg med last befinna sig härstädes i hamn, under bevakning väl förseglad. Tullkammaren vågar i all ödmjukhet anhålla att nämnde skeppare måtte få böta, samt fartyg med last anses förvärkadt, enligt 8 . af Kongl. Majts förnyade nådiga Seglationsordning af den 28 November 1835. Löjtnant Berghner med skepparen Anton Marius jemte mästerlotsen Carl Åström, som var en af dem, som var följaktig löjtn. Berghner, vid fartygets inbringande i hamn, afresa nu till Stockholm, och komma ännu 4 lotsar att infinna sig, för att som vittnen blifva hörda. Dalarö Sjötullskammare den 27 Maj 1836. Adam Bruce. Rapport. Den 26 dennes kl. half 2 på natten anhöll andertecknad jagten Willemoes, om 3 och en half lästers drägtighet förd af skepparen Anton Marius, hemma i Bornholm, sist från Kiel lastad med styckegods, för det nämnde skeppar som i 2ne dygn under godt segelbart väder under besynnerliga och ovanliga manövrer sig pi samma ställe under kryssning vid den s. k Nåtterön (3 mil ifrån tullstationen) uppehållit hvarest ham omsider klockan circa half 10 f m. den 25 derstädes ankrade på 12 famnar: vatten, omkring en god kabellängd ifrån lanc på öppna redden, och dessutem med sin båt haft kommunikation med land, då detta i förening med flere tvetydiga yttranden af nämnd skeppare, samt hans nekande och våldsamm: hotande till undvikande af all visitation, gö att undertecknad under bevakning tvingat ofta I nämnde skeppare att till Dalarö Kgl. Sjö-tulls kammare afsegla; och får undertecknad, i lik het med Kongl. Majts nådiga Seglationsförord. nings 8de . yrka ansvar å denne skeppare särdeles hvarenda bokstaf af nämnde S. tord på honom kanna ordagrant lämnas. Fri och öppen talan vid detta måls vidar T handledning får mig i ödmjukhet förbehålla