Aftonbladet – 19 augusti 1836, sida 2

derulti lag nagot vannederugt, Fremierlojtnanten Grefve von Piaten yttrat: ja; — deruti, enligt erkännande, Premierlöjtnanterne Friherre von Knorring, Coijet, Meister, von Steijern, Friherre Cederström, Castegren och Ha selberg sig förenat; men deremot att, enligt ett närvarande vittnes utsago, Grefve von Platen skall svarat: Ja; jag anser det för vanhederligt och att Premie:löojtnanten förnärmat korpsens värdighet och vanhedrat den uniform chan bär; dels att vid sammanträde den 29 i samma månad, enligt ett vittnes berättelse, som icke är vorden bestridd, vid upplasandet af ett anförande af Premierlöjtnanten von Schantz, Premierlöjtnanten von Platen till bonom yttrat: Detta är lögn; dels att vid sistnämnde sammanträde votering blifvit anställd på följaode, af Premierlöjtnanten Friherre ven Knorring gjord proposition: De af Premierlöjtnanterne, som anse Premierlöjtnanten von Schantzs penningeaffär wed Konsul Bergeman för Kongl. Flottans uniform och korpsen vanhederlig, gå till högra och de, som icke anse nämnde affär för vanhederlig, gå till vänstra sidan af rummet, — samt att på denna uppmaning, samtlige svaranderne, Premierlöjtnanterine Friherre voa Knorring, Coijet, Meister, Gosselman, Friherre Cederström. Oxehufvud, Engelhart, Grefve von Platen, von Steijern, Castegren och Hasselberg gått till hoger, och de andra närvarande Premierlöjtnanterne Hallen, Friherre Pfesff, Hedborg, Grefve Cronhjelm och Lilljehök till vänster. , Vid öfvervägande häraf finner jag, att ansvarighet måste fästas, ej mindre vid den, efter framställd fråga, af Premierlötnanten Grefve von Platen, vid sammanträdet den 7 sistlidne Januari, uti lemnadt jakande svar, Premierlöjtnanten von Schantz gjorda skymfeliga tillvitelse, deruti då närvarande Premierlöjtranterne, Friherre Knorring, Coijet, Meister, Friherre Cederström, von Steijern, Castegren och Hasselberg sig förenat; än vid Grefve von Platens, vid sammanträdet den 29 i berörde månad, till Premierlöjtnanten von Schanmtz hafde förolämpande uttryck; men att dock samilige svarandernes förfarande vid sistnämnde sam a anträde, att genom votering besluta. och såmedelat till Premierlöjtnanten von Schantz förklara, att hans handlingssätt varit vänhederligt, bör hufvudsakligen och egentligast noga granskas och bedömmas. Då nu Kongl. Maj:ts den 22 Augusti 1682, i Nåder utfärdade, och jemlikt Kongl. Brefvet den 6 Juni 1739 gällande Duells-plakat, uti 5 f innehåller: att till förekommande af dueller, Ridderskapet och Adetn samt Krigsbefälet och des vederlikar icke få uti ovrd eller gerningar hvarandra offendera — och på det den, som j understår sig att således förolämpa och skymfa Jen annan, måtte få sin tillbörliga näpst, Kongl. , Maj:t allvarligen befallt samt på det kraftigaste stadgat och förordnat, att der någon af Ridderskapet och Adeln samt Krigsbefälet skulle finnas så förmäten och obetänksam, att föröfva den ene mot den andre sådane forgripelser och vanheder, (hurudan orsak han dertill hafva kunde )) att dfverfalla hvarandra med skymfliga ord, densamme, der han rätteligen öfvertygad blifver, skall, utan att njuta någom tillgift eller förmedling och utan anseende till person, ehvem och af hvad kondition, värde och vilkor den vara må, härföre, efter samma Nådiga Duellsplakat, anses och straffas; så anser jag ostridigt, att det i detta mål erkände och omvittnade förhållande, att svaranderne gemensamt, i flere personers närvaro, företagit sig votering derom, huruvida Premier-Löjtenanten von Schantzs handlingssätt varit vanhederligt eller icke, och genom hvilken verkställda votering, de, till bemälte Premier-Löjtnant, med gerning lika tydligt och bestämdt, som med ord, yttrat och förklarat, att han vanhedrat Uniformen och den Korps, vid hvilken han tjenar, måsve hänföras till de uti Högstberörde Kongl. Duellplakat så sträogeligen förbjudne förgripelser med ord eller gerning; enär någon större vanheder och något mera skymfeligt icke lärer I kunna en Adelsman och Officer tillfogas, än att af kamrater inom den grad der han tjenar, förklaras hafva handlat vanhederligt; och hvilket skymfande otvifvelaktigt kunnat gifva anledning till utmaning, hvilken förbrytelse Kongl Maj:t i Nåder velat afskaffa och så allvarligen I förbjudit; hvarförutan jag anser böra komma i betraktande, dels att Svarandernes brott ickel tillkommit af öfverilning, utan, efter öfverlaggning med fullt uppsåt, eller, såsom Kongl. FörIll. nacon Afver Kanol Mnellnlalarnas 8 I AJ