Aftonbladet – 19 augusti 1836, sida 2

oskyldige och ai misstag inkallade. Vi sakna ännu utrymme, att i dess helhet meddela Krigsfiskalens, Herr Lagmannen Rhodins slutpåstående i Schantziska målet), hvartill vi framdeles torde få tillfälle. Som den förra hälften af detta dokument upptages afen recit af sjelfva de facta, hvilka gifvit anledning till åtalet, och hvilka förut äro tillräckligt bekanta, så torde det för öfrigt vara öfverflödigt för kännedomen om saken att upptaga denna del, ehuru den meddelar en redigt uppställd tablå af detaljerna i saken; hvaremot den sednare afdelningen innehåller sjelfva deduktionen och lagtillämpningen. Den lyder som föoljer: På grund af hvad sålunda blifvit erkändt och styrkt, anser jag uppenbart, att Svaranderne, efter smsemellan stadgadt beslut, ej mindre egenvilligt samlats, i ändamål och föresats , som blifvit af dem till verkställighet bragt, att förehålla Premier-Löjtnanten: von Schantz en honom enskildt rörande handling och under tydligt utmärkande at emot honom fattad ovilja, otillbörligen affordrat honom en förklaring, hvarmed de, icke under någon förevandning, egt ett sig befatta; än ock att med öfverlagd tilltagsenhet, genom förklarande, att hans handlingssätt varit för Uniformen och Korpsen vanhedrande, såmedelst antydt honom lemna dess innehafvande tjenst; och emedan nu desse åtgärder, med hvad ursäkter de än må behandlas, icke allenast på det högsta strida emot all ordning och disciplin inom Krigsmakten, utan ock emot Sveriges Rikes, af Konung och Ständer den 6 Juni 1809 faststälde och med de derefter och sist vid Riksdagen åren 1834 och 1835 gjorde förändringar, antagne Regeringsform, hvilken utl 36 4 stadgar, att utaa laga ransakning 0dom ingen får skiljas från så -beskaffad tjenst, som dem Premier-Löjtnanten von Schantz innehafver; och det ofelbart skulle leda till de mest äfventyrliga och oberäkneliga följder, om den grundsats någonsin blefve gällande, att några, flere eller färre inom en viss grad af militärståndet finge strafflöst sammansätta och upphäfva sig till både anklagare och domare öfver en kamrats förhållande, och genom inträngande på privatlifvets område, såmedelst stämpla till förfång och störande af hans timmeliga välfärd: ty föratlåtes jag å embetets vägnar förklara; det jag anser Premier-Löjtnanterne: Friherre von Knorring, Coijet, Meister, Gosselman, Friherre C. E. Cederström, Oxehufvud, F. Engelnart, Grefve von Platen, von Steijern , Castegren och Hasselberg, för deras åtalade brottsliga förfarande, att vid olaglige och uti Krigsartiklar och Reglementen icke tillåtne sammankomster hafva, genom emstämmigt upprepade tillmälen om utöfning af en vanhederlig och straffbar handling, sökt tvinga Premierlöjtnanten von Schantz till afskedstagande från dess vid Kongl. flottan innehafvande jenst, gjort sig förfallne till det uti sista mom. af 13 6 2 kap. Kongl. krigsartiklarne stadgade strängare ansvar; men i afseende på omständigheten, att Premierlöjtaanterne Coijet och Meister, på anmodan af de vid sammanträdet den 7 sistlidme Januari närvarande svarander, hos Generaladjutanten för flottan, Hr ContreAmisalen och Kommendören af Klint, enskildt anmält, hvad vid berörde sammanträde sig tilldragit, finner jag mig icke befogad, att emot hemälte Premierlöjtnanter yrka någon påföljd. Vidkommande andra angifvelsen, att svaranderne, i Premierlöjtnamten ven Schantzs närva) Red. anhåller att i afseende på hvad förut varit nämndt, om iomehållet af detta slutpåstå