Aftonbladet – 19 augusti 1836, sida 1

Article Image
Jsedan en tid som privat person i Pamplona. Från tidigt om morgohen till kl. 4 middagstiden är han oupphörligt sysselsatt och ständigt Jtill häst; . raen kl. 2 börjar maderaoch xeresvinet utöfva sin verkan på honom, och nu är han, ända till nästa morgon oskicklig till något företag. Under denna tid har armeen ingen chef, ty ingen får då i tjensteårender inträda i han: run. För öfrigt anses han som den bäste tacticus 1 hela Spanska armeen. Tyskland. Man förnimmer nu, att firandet af Konungens i Preussen fådelsedag i Berlin, den 3 dennes, icke afiupit så alldeles i lugn och stillhet, som först uppgafs! !På samma ställe der oväsendet förlidet är började, nemligen på exercisplatsen utanför Brandenburgs-porten, samlade sig fram på afionen en mängd gesäller och lärgossar samt arbetsfolk, hvilka icke blett med skymfliga ord ofverföllo de der placerade : polisbetjenter och gensdarmer, utan till och med, sedan det börjat blifva skumt, kastade stenar på dem. Ett kuirassier-regemente fick befallning att rycka ut, for att skingra de orolige, men innan det hann fram, lyckades det polismästaren: att gripa flere af hufvudmännen för oväsendet, och att få resten ar de sammanskockade att skiljas åt. . Preussiske ministern i London, Hr von Bälow, lärer komma att lemna sin post, och få till efterträdare Grefve Lottum, sem hittills varit ackrediterad i Haag. j I Prag vidtagas åtgärder att hindra tillopp af främlingar vid de förestående kröningshögtidligheterne — liksom det skedde förlidet år i anledning af monarkernes sammånkomst i Böhmen. De Osterrikiske agenterne i främmande länder skola hafva fått befallning, att fästa ett vaksamt öga på de främlingar, som begära pass för ätt begifva sig till Prag, eller förete redan erhållna till påskrift. : aw DE KAUKASISKA BERGSFÖLKEN. (Ur en Tysk Tidning.) Fränsyska tidningar innehålla, efter handels. bref från Odessa, underrättelser om de Kaukasiska bergsfolkens krig emot Ryssarne, hvilka underrättelser, om än deri finnes öfverdrift, dock alltid förtjena mycken uppmärksamhet. — Alla Kaukasiska folkstammar skola hafva förenat sig till ett stort förbund, och de stridskrafter; som stå 1 fält mot Ryssarne, uppskattas till 80,000 man. Såvida verkligen en förening egt rum mellan alla oafhängiga eller till hälften oafhäng:ga stammar i Kaukasus, torde antalet af beväpnade män , som taga del i striden, knappt vara ringare, emedan befolkningen i det af Ryssarne helt och hållet oafhängiga gebitet ganska säkert utgör mer än 600,000 själar, och de uwll hälften underkufvade stammarne i DBaghestan och Sckhirvan, äfvensom i Mingrelien, Imeretien och Georgien, hvilka till och med i fredstid sällan göra sig möda att dölja sina fientliga tänkesätt mot Pyssarne, måhända äro ännu folkrikare. I kriget 1772, som föranleddes genom förrädiskt tillfångatagande af 12 Fscherkassiska chefer , uppställde Tscherkasserne ensamme 25000 man i fält, hvilka belägrade de Ryska gränsföstningarne Mosdok och Teresk, och tvungo general von Medem att utlemna de fångne; år 1783 då den fanatiske Dervischea Scheikh Manzur uppretade de Mahumedanska stammarne till strid mot de otrogne, hade Tschetschenzerne 10,000 man på benen, hvilka kringrände de befästade platserne Kisljar och Naur, men mot hvilka de, af brist på groft artilleri, maturligtvis ingenting uträttade. Sedan den tiden har Ryssarpes välde i dessa trakter blifvit mycket befästadt. FKänderne söder om Kaukasus, hvilka sedan sekler tillbaka voro ett byte för Turkiska eller Persiska eröfrare, äro förenade med Ryssland, och en armte af 60,000 man uppsiälld till deras skydd. Likväl hafva alla Ryssarnes ansträngningar att underkufva bergsfolken i Kaukasus varit fruktlösa. Med möda kan det lyckas Ryska regeringen, att tillvägabringa en direkt förbindelse mellan Stawropol och Tiflis. På den väg, som Ryssarne anlagt i den trånga dalen Terek, våga regeringens kurirer icke att färdas från den ena beväpnade posten till den andra, utan talrik betöckning ; och för närvarande, sedan krigets utbrott, sko. la alla kommunikationer vara fullkomligt afbrutna, så att hvarje. försök att återställa dem for; drar en armee. Tscherkasserae och andra Tasha stela haka Af TT 1 Sr ooo PT 42

19 augusti 1836, sida 1

Thumbnail