Aftonbladet – 12 augusti 1836, sida 2

nat Hr C. K. Dablin anstånd med betalningen till den 23 Februari 1836, som härmed erkännes: alltså pröfvades Dahlin, för sitt berörde svekfulla förhållande och det begångna förfalskningsbrottet, hafva gjort sig skyldig tilllaga ansvar och bestraffning jemnlikt 16 Kap. 4 . och 1 Kap. 1 f. Handes-Balken, samt 8 Kap. 3Q. Missgernings-Balken. — (16 Kap. 4 . Handels-Balken stadgar att gäldenår, som bedrägliga förmått sina borgenärer att förtrö honora deras egendom i händer, och den förslöst och undanstuckit, eller som finnes hafva på hvarjehanda sätt brukat svek och hist emot sine borgenärer, skall såsem bedragare ställas för en påle att skämmas på torg eller allmän tiogstad i 2 timma:, och dertil straffas med fängelse vid vatten och bröd eller arbeta vid någon fistning — I kap. 1 f. H. B. att köp, som sker med tvång eller list, är ogildt; och 8 kap. 3 S M B. bestämmer ansvar för förfalskniagsbrott till ärans forlust och 40 daler silfvermynts ! öter.) 2:o0 rörande Greiner: att ehuruväl ett vittne f. d. handelsbokhållaren Carl Henric Pettersson intygat, att han, en dag, på Greiners begäran åtfoljt honom hem till det af honom och Dahlin i huset Nr 2 vid Johannisgränd bebodde rum, och genom en af vittnet anskaffad karl, f. d. korporalen Wallberg, varit Greiner behjelplig att derifrån till hustru Thorell boende i Urvädersgränden, bortföra åtskillige i samma rum förvarade varor, bestående af vallmar och dräll, hvilka sedermera hos hustru Thorell anträffats och befunnits vara samma varor, som Dahlin af Lars Persson sig tillnarrat; och denna berättelse i åtskillige delar funnes styrkt dels genom Wallbergs och hustru Thorells vittnesmål och dels genom åtskillige under ransakningen förekomne omständigheter; men hvad sålunda förekommit, emot Greiners förnekande af delaktighet i Dahlins förbrytelser, icke kunde antagas för, full bevisning, kunde Grewmer i brist af bevis, icke i denna del af målet till ansvar fålJas; — Men då Greiner vore öfvertygad att d. 15 sistlidne Februari hafva med smädeord öfverfallit åtskilliga polisbetjenter, då de varit stadde i utöfning af deras tjenst, pröfvades Greiner skyldig till ansvar derför enligt 18 kap. 9 S M. B. (3 Rdr 16 sk. i böter.) — I afsende åter å den hos Pulchau begångne stöld och vexlingen af en dervid stulen sedel, samt äfven förfalskning af en för sådant ändamål i Riksgäldskontoret uppvist i Cantzler komp. namn skrifven: vexlingsreqvisition, ansåg Kämnersrätten sådane bindande omständigh eter hafva förekommit, att Greiner derfore ställdes under framtiden. 3:o Schmidt frikändes, i brist af bevis, från angifvelsen om delaktighet i Dahblins bedrägerier, hvilken förmån äfven vederfors 4:a Hoffstedt, hvilken dock ansetts, genom egen bekännelse och förekomne omständigheter förvunnen, att hafva af Dablin emottagit 5 lisp. af det lin, som denne af Per Danielsson sig tillnarrat, för att för Dahlins räkning försäljas, utan att efter verkställd försäljning hafva till Dahlin aflemnat de derföre influtve penningarne, dem han i stället användt sig till nytta och förskingrat, hvarföre Hoffstedt, jemlikt 18 kap. 3 f H. B. dömdes att hålla Dahlin skadeslos för linets värde, och för sitt oredliga förhållande såsom ombudsman böta 6 Rdr 32 sk. banko, ellet undergå 8 dagars fängelse vid vatten och bröd. Dessutom dömdes Dablin att hålla Lars Persson och Per Danielsson skadeslöse för hvad de icke återfått af sine varor. Utslaget innehöll äfven utlåtande i en mängd smärre omständigheter, hvilka dock, såsom af mindre vigt, vi ej anse nödigt meddela. Slutligen beslöt Kämnersrätten, att då Greiner vore af Dahlin angifven för förfalskning af en från Pulchau stulen bankosedel, och Greiner derföre å Dahlin gjort reconventionspåstående, skulle målets slutliga afdömande öfverlemnas åt Kongl. Svea Hofrätt, der Dahlin och Greiner komma att slutligen för sma förbrytelser dömas. rn rr Christanstad den 3 Aug. Deras Kongl. och Furstliga Högheter anlände, från Carlskrona landas5gen dan I Anns aAmalerins LI 114 o