Aftonbladet – 11 augusti 1836, sida 2

Vare härmed huru som helst; man stadnar i allt fall i förbindelse hos Statstidningens redaktion, för ett stort oah vigtigt steg, som blifvit ttaset genom införande af denna uppsats. — För det första är nemligen derigenom u.tryckliger erkändt, att en tilltagande fattigdom och demoralisation hos den arbeta nde massan bland folket existerar. För det andra är genom samma artikel indirekt medgifvet, att korrektionssystemet, sådant det hitills blifvit förvaltadt, eudast bidragit att öka, i stället att minska demoralisationen; att försämra i stället för att korrigera. En sådan syndabekännelse är redan mycket värd, och utgör ett stort och vigtigt steg framåt, sedan man förut i åratal kallat framställningen derom från andra håll för eldbränder, m. m. En annan fråga är, om författaren sjelf träffat de rätjta orsakerna, och följaktligen kunnat angifva de rätta botemedlen emot det öfverklagade onda. Det bör icke nekas, att han inom sin synkrets pa ett berömligt sätt sökt att hopleta dessa orsaj ker. Tyvärr har dock, i vår tanka, hans synkrets i allmänhet varit allt för instängd och till tvåtredjedelar alldeles stängd gemom den aristokratiska ; molnbädd, som omgifvit och hindrat honom att upptäcka de verkliga orsakerna, ehuru dessa ligga vida närmare ån mycket af det som han trott sig se, och hvilket hufvudsakligen kan hopsummeras i den meningen, att allting blifvit värre sedan den tiden man började lossa på de gamla feodala banden och de författningar, som inskränka menniskans rättighet att föda sig af sitt arbete. Vi skola med första återkomma till en utförligare granskning häraf; men i förbigående kunme vi dock ej underlåta, att serskildt fästa uppmärksamheten på en punkt i den ifrågavarande artikeln, som förekommer i Statstidningen för sistlidne Tisdag, emedan den kan betrakias såsom ett slags afdelning för sg. Det är naemligen ett upprepande af den från samma håll ofta hörda klagan, att riktningen af de industriella förhållanderna i hög grad bidra ger att oka fattigdomen hos den arbetande klas—., sen och med detsamma hrottens antal, derigenom att de i sednare tider uppfunna machinerierna minska behofvet af menniskoarbete. Detta påstående utgör ett af de mest talande bevisen, huru pass grundligt författaren gått tillväga. Det är sanut, att när en machin uppfinnes, hvilken kan förrätta samma arbete, hvarmed menniskohänder förut varit sysselsatta, så komma dessa menniskohänder att sakna det arbetet. Men skall man betrakta saken så inskränkt? Skall den, som uppträder i ett officielt blad, för ätt orda i en af de vigtigaste samhallsfrågor, och som ger sig ut för kännare af sitt ämne, resonera helt och hållet efter en forutfattad ide, och utan att se det ringaste efter, huru den vitsordas af erfarenheten. Det hade till vinnande af en sådan säkrare ledning för omdomet, redan varit nog att rådfråga, hurudant förhållandet varit och är i Sverge. För det första är det snart sagdt en löjlighet, att klaga öfver mnäringslöshet såsom följd af machineriers införande i det land, som är fattigast på machinerier af, alla civiliserade länder i verlden, och der den vid fabrikerna sysselsatta delen af populationen icke öfvergår två procent af hela befolkningen. För det andra hade författaren, om ban gjort sig någon mera möda, än att blindt efrersäga en utnött fras, endast behöft kasta ögonen på de sednare årens officiella statistiska uppgifter, för att finna, det den vid fabrikerna eller med industriella yrkena sysselsatta populationen öfverhufvud tilltagil just i samma mån, som :machiner kommit mera i bruk i landet — hvarpå klädesoch bomullsfabrikerna i synnerhet lemna talande bevis — afvensom han, genom efterhörande af arbetslönerna, skulle funnit icke al lenast, att dessa icke minskat sig, utan ock att de personer, som sysselsättas vid fabriker eller sådana industrigrenar, der machiner nyttjas, öfverhufvud hafva vida större arbetsförtjenster, än arbetare vid jordbrukgt. — Detta är nu förhållandet i Sverge. Vill man gå till StorBritanien, machinerna; moderland, så finner man denna erfarenhet ännu mer bekräftad. Samma rop har äfven der stundora höjt sig mot machiner af blinda Torys, äfvensom afen och annan bland den okunniga hopen; men emedlertid står det fast, att England, just genom machinernas utvidgade användande ökat sin folkmängd blott på de sista 15 årv.n med flera millioner, likasom att altigdomen är vida större i Irland, som är endast jordbrukande, än i England och Skottland,