Aftonbladet – 10 augusti 1836, sida 2

i Huru är det beskaffadt med den indelde sol. datens sjukvård? Denna fråga torde icke finnas så lätt att bejsvara, efter inhemtandet af hvad vi här nedar i hafva att anföra: År 1834 blef soldaten Lind vid Elfsborgs reI gemente öfverfallen och så illa sl:gen, att hans li j verkeligen syntes i fara. Sådant rapporterades af underbefälet till kompagni-chefen, som underrättade regementsläkaren om förhållandet. Denne citerade ett Konungabref af den 24 Mars 1832, som förklarar, att läkarepersonalen vid regementerna ej kan beordras till sjukbesök på rotarne, på egen bekostnad nemligen, annat än då en bland manskapet allmän spridd sjuklighet gör sådant nödvändigt, men att rustoch rothållare äro förbundne, att väl vårda sig om den sjuke soldaten, tillkalla läkare, samt skjutsa denne fram och tillbaka. Nu hade roten nekat uppfylla denna sednare skyldighet i anseende till Lind; men regementsläkaren, som höll före, att dess utgörande ålåg roten, antingen in natura eller kontant, anmodade bataljonsläkaren att, emot förskott af resekostnaden, hvilket regementsläkaren lemnade, besöka soldaten; detta skedde också, och karlen återställdes. Nu ferdrade regementsläkaren af roten sina utlagde penningar, och då sådant vägrades, anlitade han Landshöfdingeembetets handräckning. Denna beviljades väl i anseende till medikamenterna, men ej i anseende till skjutskostnaden, för hvilket utslag Landshöfdinge-embetet som skäl åberopade ett kungligt bref af den 4 Decemb. 1830, som föreskrifver, att då regementseller batsljonsläkare af regementsbefälet anlitas att besöka sjuk soldat å roten, eger han icke att derför fordra skjuts och traktamentskostnad. Häröfver anfördes besvär hos Kongl. Maj:t, som likväl förklarade, att Landshöfdinge-embetats utslag grundade sig på gällande författningar. — Nu hafva vi förut sett, att ett konungabref af år 1832 före skrifver, det läkare ej äro skyldiga att på egen bekostnad besöka soldaterna, annat än vid allmännare utbredd sjuklighet, utan attroten bör, när soldaten sjuknar, skjutsa läkaren fram och tillbaka. Det äldre cirkuläret af lår 1830 förklaras emedlertid, år 1834, ännu icke upphäfvet genom Konungabrefvet 1832. Sålunda existerar i denna swnd tvenne kongl. befallningar af alldeles stridande innehåll, hvaraf den eva förklarar läkaren skyldig att resa på egen bekostnad, och den andra säger, att han icke är