nes (det skulle vara tjent med Englands inblandande 1 dess angelagenheter. Hvad hiräde Evgland kunde gifva i penningeväg, vore Tala-en fullt öfvertygad komme att slutligsn användas till befordrande af den Ryska faktionens afsigter. Hen ämnade således rösia emot den ädle Lordens förslag, och för smendemente:. Hr Hume yttrade, att bau var af s rn. ma Itanka som den ädle Lorden (D. Stuart) men af andra skäl. En stor del at Storbritanniens moraliska makt berodde på punkiligheten i uppfyllaudet af dess förbindelser, och då dess förväntan i afseende på det första lånet blifvii bedragen, så vore nu frågan den, huruvida man il-borde ingå på et yweibgare lån? I Talarens Påltanka hade Engard intet skäl at itaga sig den föreslagna garaniien, Om Epvgland och FrankIrike ingingo på att förse Grekland med den begärda penningesumman, utan Rysslands mede-I verkan, så skulle vi icke gfva en liberal : regering åt Grekland. Grekland var nu ingenting annat än ett land uuder militär despotism. Intet försök hade blifvit gjordt, att gifva folket liberala inrättningar. I Talarens tanka var Grekland för fattigt för en monarkisk styrelse. Det berde hafva en federal styrelse, vald af folket, och på hvilken maktspråk icke kunde hafva något inflytande. I händelse förevarande fråga ginge till omröstning, ansåg han sig förpligtad att votera emot såväl sjelfva motionen, som det föreslagna amendementet. Hr Hoy anmärkte, att det erda skäl han hört anföras till stöd för regeringens förslag var att, såvida det icke antogs, skulle Grekiska regeringen komma i financiel förlägenhet. Han ansåg en sådan konsideration icke böra verka på Storbritanniens handlingssätt. Skatttammarkansteren påstod, att det framställda förslaget icke åsyftade att lägga någon ny börda på Storbrittanien, utan endast ginge ut på uppfyllandet af redan åtagna förbindelser, (ehuru. på ett annat sätt än det, som ursprunglligen var ämnadt. Frågan var huruvida, i fall Huset vägrade allt ytterligare understöd åt Grekiska regeringen, det icke i och med detsamma stängde dörrn för all utsigt till återbetalning af de försträckningar, som redan blifvit gjorda. I Major Beauclerk hade någon tid vist .ts i Greklland, och kande någorlunda invånarnes önskningar; han kunde försäkra Huset, att ifall det vägrade samtycka till det förslag, den ädle Lorden framställt, skulle derigenom den största välgerning ske hela Grekiska folket, som helt och hållet vore republikanskt till sina gruudsatser, och derföre icke ville veta af monarkisk styrelse. Det nu framställda förslaget var ett ytterligare prof på Rysk politik. Sedan det icke lyckats Ryssland, att motverka Englands inflytande i Grekland, försökte det vu att hvältva bördan af denna penningeurbetalning på England. Hr T. Baring förklarade sig emot den ädle Lordens förslag, och påstod att det icke var någon den ringaste utsigt, att Grekland skulle uppfyila sina ofverenskommelser med England, i fall penningarne beviljades. Han trodde att det. var Englands politik i törevarende fall, att handla i öfverenstämmelse med Ryssland, för hvilken makt han icke hyste något misstroende. Om man icke iakttog eux sådan politik, så skul le följderne deraf bl:fva förderfliga. Boctor Bowring kunde icke gå m på den föregående talarens tanka, att i fall vi icke följde samma politik som Ryssland, så skule det medföra förderfliga följder. Vi borde öfverväga på hvad sätt vi vo.o pligtige att handla, utan något afseende på hvad Ryssland önskade. Talaren vädjade till Huset, huruvida de ändamål vunnits, som man väntat af de Wenne makternes inblandande i Gieklands angeligenheter? Fanns det vål i denna stund i Greklz: ens skuggan af en fri, eller representat:f, ell:r oberoende styrelse? Konung Ottos regering hölls vid lif endast och allenast genom närvaron .: en talrik korps Bäjerska truppar. Grehland hade icke uppfyllt sina pligter mot de trenne mak ernve. Det ålåg Grekland, att uppfylla de forpindelser, det åtagit sig 1 afseende på den ce if lånet, som redan kommit Grekland i! folo, innan man beviljade detsamma ännu mera. Je 40 millionerne hade icke blifvit använda för le ändamål, som varit åsyftade. Afsigten var tt återgifva lugnet åt Grekland; men aldrig hale detta land befunnit sig i ett förfärligare tilltänd af anarki, än i närvarande ögonblick. Ja, undradetals Greker hade försäkrat Talaren. at