Aftonbladet – 4 augusti 1836, sida 1

är i korthet förhållandet. Beslutet, att Konungen icke skulle visa sig vid högtidligheterna, (denna, som sjelfve Journ. des HDebats kallar det, första reculade, som Julirevolutionven trllåtit sig på dessa sex åren), kom icke af mnågot isoleradt attentat eller fruktan detfor, utan af fruktan för anfall af et sällskap Konuwgamördare, som, till ett antal af 1 200, skola hafva förenat sig under namn af AÅAlibauds hänmnare. Huru allt detta blifvit upptäckt m. m. dylikt, känner man ännu icke. Tidningarna berätta hufvudsakligen foljsnde. I flera dagar hade i och omkring Neuilly uppmärksamheten blifvit fästad på en mångd vidtagna försigughetsåtgärder. Patruller och ronder kringströko natt och dag. Man hade rådt Konungen att inställa mönstringen och triumfbågens invigning, emedan alla tecken visade, att et nytt mordförsök, men denna gång i stor skala, skuile ske mot Konuvgen. Han skall dock i början häfva vägrat att efterkomma både sina ministrars och sin familjs föreställningar. D. 23 Juli på morgonen infann sig Inrikes ministern (Montalivet), på hvars tillgiftenhet Konungen sätter stort värde, och förklarade, att han måste vägra att taga på sig ansvarigheten för de händelser, som kunde uppså af H. M:s beslut; denna ansvarighet måste hvälfvas på H. M. sjelf. Men äfven denna föreställmng förfelade sir verkan; och Montalivet aflägsnade sig, men begaf sig till Thiers, der han träffade Gisquet med dagens polisrapporter. Denne hade af sina fragmentariska notiser sammansatt ett konstigt helt. På grund häraf, och för ait öfvertyga Konungen genom skrämsel, beful!mäktigade ministrarne då polisprefekten att arrestera 223 personer, hvilka, enligt polisbetjenteraas berättelser, på krogarna i staden och närmaste trakt, klädda 3 blouser, predikat kungsmord för en bop andra, hvi!ka med dem förenat sig såsom Aiibauds hämnare. .. Antalet ar dessa hänmnare uppgafs ända till 1,200, hvaribland många hörde till skolorna och seminarierna. Erkebiskopen i Paris skall ock hafva fått vigtiga upplysningar öm dessa stämplingar. Bland de häktade, som tillhörde juridiska och medicinska skolorna, skola föreståndarne hafva fått befallning ati afgifra underrättelse om sådane, som redan hunnit långt öfver studis-åren, och blott figurerade såsom smatörer i de akademiska katalogerna. Arresteringarne på krogarna skola äfven hafva gett regeringen i händerna ett stort antal ruinerade spelare, som varit färdiga ait våga sitt ömkliga lif på ett kungamord. Af alla dessa I underrättelse; skall konungen ändtligen hafva låtit beveka sig, sedan emedlertid Marskalk GeIrard hade gjort ett fåfängt försök alt motarbeta ministrarna. Han säges hafva föreslagit konuuIgen att utgifva en proklamation, hvari borde Terkännas, att, i anledning af de åtskilliga ministerernas råd, stora fel blifvit begångna, mer att konungen oåterkalleligen beslutit att återgå tull Juli-revolutionen och dess principer. Då Im nistrarne svarat, at det vore att lemna konungen. till pris åt mördarnes dolkar, skall maårTskalken hafva. svarat, att efter en dylik proklamation skulle det ej mera behöfves att ställa sig mellan konungen och mördare. Imedlertid segrade ministrarne, såsom vi redan nämnt. Ea annan, åtminstone lika trolig; I berättelse säger, att beslutet om mönstringens och aftäckningens inställande kommit från Konungen sjelf och hans fruktan att exponera sig, I samt att hela det för ändamålet i gång stältda I machineriet (arresteringarue Öc.) kommer ur I samma källa. Samtlige tidningarne, med unq ) dantag naturligtvis af de officiella, ansvälla öfver händelsen ganska tankvärda betraktciser, hvaraf vi tänka meddela ett och annat. Den allmänt kände, lärde oca sbillrike hufvudredaktören för Vational, Armand GCarrel, ) har dött af blessyrer, dem han erhålls i duett I med redaktionen af tidningen La Presse, EI mil Girardin. Alla partier erkänna Carrels är I lighet, duglighet och rena afsigter, su att sorgen öfver hans död är allmän. Mau bar icke ännu 1 Frankrike kommit så långt, som på flere ,l andra ställen mellan himmel och jord, avt nåm,I net Ziberal blifvit en tillräcklig anledning att t) förklara hvar och en, som bär det, för en föraktlig menniska, ett sammandrag af all: föcrbatligt. Ehura prononcerad liberal, ja republikan, -sörjes Carrel äfven af de magthafvande 2 Frankwilka