gingo i samma anda, som skapat de stora r z formerna. Redan kort efter Casimir Periers anträde till styrelsen, då fråga om afskaffande af pärskapets ärftlighet förevar, yttrade denne minister sin personliga motvilja mot en sådan mesyr. Om en kommunalrepresentation 1nfördes under den första tiden efier Juli-revolutionen, så är det deremot allmänt -bekant, att just det nu rådande systemet sträfvat att hindra, att af denna representation skulle blifva annat än en iom formalitet, då det just varit ministcren, com satt sig emot de förslag, hvilka åsyftar att befria regeringen ifrån en mängd småbesiyr, som ovilkorligen borde tillhöra kommynerna eller departementerna sjelfva, och som Ipå det:a sätt skötas i England, men hvilka det viilhörde principen af Napoleons despousm, att draga till en gemensam centralpunkt, just för att fråntaga folket lusten och vanan, att sjelf behandla sina allmänna sngelägenheter. Derelmot har man såsom frukten af den sednare tiI dens eller juste miliö-systemet, sett belägvingstillståndet, associationsrättens upphäfvande, en folkrättighet, som regeringen i England aldrig satt i j fråga att hindra, och hvilken der just derföre icke åstadkommit några upplopp: vidare vissa brottmåls dragande undan juryn till pärsdomstolen, samt tryckfrihetens inskränkning genom de bekanta September-lagarne. Vi lemna derhän, huruvida, eller huru länge den representativa eller majoritetsstyrelsen kan anses bestå med det nuvarande regeringssystemet. Att Ludvig Filip icke tager sina ministrar utom denna majoritet, så länge densamma går in på allt hvad han önskar, är ganska naturligt, och han vore i motsatt fall nästan vanvettig. Men någon lag, som bestamdt förbinder honom dertill, fiunes dock icke, och det återstår äunu att se, huru kamrarna skulle bete sig, i händelse konungen en gång finge det infallet, att icke fråga efter denna majoritets beslut, utan behålla en minister, som förHorat dess förtroende. Beträffande den omtalda nedsättningen af ministrarnes och embetsmännens löner, på hvilken Argus lagt en serdeles i vigt, så förekommer den kuriosa omständigheten, ait enligt hvad vi ej längesedan sett, budgetten det oaktadt i närvarande ögonblick är större än någonsin förr, och att de hemliga I fondernes oupphörliga tillväxt under de senare åren uppätit icke blott allt, hvad som besparats genom nämnde nedsättning, utan äfven långt deratöfver. Det allmänna synes då icke hafva lserdeles vunnit på bytet. Detta allt osktadt är det obestridligt, aut äåfi ven det ruvarande systemet i Frankrike har siina stora förtjenster och mårga ljusa sidor, ifall J man jemför det med det stationära eller reaktiojnära tillståndet i vissa andra länder, der man såsom hos oss, ännu hör yrkas såsom grundlsats, att ministrarna icke ea gång behöfva hafva något system, och att regeringen alldeles icke behöfver rätta sig efter representationens önskningar; ja der man till och med ser författare, hvilka förråda eller attryckligen tillkänvagifva sina böjelser för statskupper, få en plats för sina foster i det officiella bladet. — Allting är relatift här 1 verlden, och ifrån en sådan relativ synpunkt betraktad, skulle vi icke ett ögoublick tveka att oinskränkt medgifva riktighesa af Argi loford. Det är dock icke blott på sådant sätt, eller jemförelsevis med andra länide ;r, man får betrakta ett statsskick, utgåinget ån en folkrevolution, ty man skulle då, hurudant tillståndet än befinnes, alltid kunna uppleta något stölle, der det vore värre; och att det nuvarande Frankrike står omätligt framom restaurationens Fran ;, vill ingen bestrida; utan man måste rätla sitt omdöme efter den omslåndigheten, i hvad mån det utvecklar sig eller går tillbaka från sitt ursprung. i såsom bidrog till Alibauds k Carakteristik med