Aftonbladet – 2 augusti 1836, sida 1

rr EAS ARGA EA RENEE SIS KAL NSI Spanien. Franska tidningen National säger, i en län. gre resonnerande artikel rörande Spaniens nu vsrande tillstånd, bland annat: Hr Isturizs utnämning till Premierministe beprisades af ett visst parti, såsom en seger of ver oordningens och anarkiens principer, öfve den revolutionära faktionen, och som en återgång till visa regeringsgrundsatser, såsom stärkande, befriande för konungamakten, hvilken hittills påstods hafva varit förödmjukad och fjättrac af tilltagsne och trolösa ministrar. — Hr JIsturia mottogs högst vänskapsfullt af Drottning Christinas höga skyddsherrar; Frankrike gaf honom först exeqvaturen, och England, ett ögonblick tveksamt, skänkte likval sluthgen sitt förtroende åt en minister, hvilken det i början behandlad som fiende. . Hrr Villiers och Raineval beskydda bonem. nu på samma sätt, och ban understödes genom en sluten falang af stora,herrar och s. k. genier, . sammansatta af den. förnämste grandesan och den renblodigaste adeln, af S Jagos oeh Calatrava Ordens tappraste riddare, a falla de generaler, som stridt mot Amerikas sjelf ständighet, som organiserade trosarmen, sam jöfverlemnat Spanien åt Ferdinand VII och ban: vanmäktiga preceptor, Hertigen af Angoultme Hr Isturiz förenar i sig allt, hvad Hrr Zea Martinez de la Rosa, Toreno, och sjelfva Men dizabal försökt. Hr Isturiz är representanten a juste milieu, fullkomnad genom studium a alla de läror, som på sex års tid i Frankrike användts af regeringen. Vi hafva för våra ögor följande program ef honom, hvilket utdelt: bland Madrids valmän, och kan anses som et monster i sitt slag. ISABELLA II. Frihet Sparsamhet Offentlig ordning. tydlig redogörelse. Lista, som provinser Madrids valmän, laglighetens och framstegens vänner, böra hafva för ögonen i voteringsstunden, neml.: Martinez de la Rosa (här följa de öfriga namnen). Hat mot Carlismen. Hat mot Anarkien. Denna ingeniösa affisch -är visserligen intel revolutionärt program. Men i trots af allt hvad Hr Isturiz genom sina vänner och Madridska korrespondenter låter skrifva och utsprida, kan han likväl icke åstadkomma andra än högst oroande gissningar rörande valens utgång, och ovissheten går så långt, att konträhenterne a statslån till och med gjort det förbehåll, att vara fria från sina förbindeiser, i fall ministrarne vid valen icke få måjoriteten; man tror till och med att Hrr Isturiz och Galiano skola förlora i Cadiz. — Natiowalgodsens försäljning, af hvilket man gjort så mycket väsen, gifver nästan inte resultat, och några Carlistiska tiraljörer behöfvs endast passera Ebro, för att åter bortskrämme köparne. Budgett-inkomsterna äro nästan inga, allt utgifves åter på de ställen, der det uppburits, och statskassan i Madrid utbetalar icke mer penningar, än hvad hon erhåller från London och Paris. — Det inbördeskriget har gripit omkring sig i alla de Baskiska -provinserne, ooh det är Carlisterne, som efter godtfinnande bestämma dess skådeplats; de flytta den, efter som dem godt synes, ifrån Navarra till Valencia, ifrån Catalonien till Asturien. Deras hopar genomströfva hela landet Och öfverkorsa alla krigsplaner, som konstrikt utarbetas i rummen på Aranjuez. — Cordova bröstar sig. stolt i sitt högqvarter, som mera liknår ett spelhus än ett fältläger, omgifven af en talrikare och mera lysande generalstab, än Napoleon någonsin hade vid stora armgen, under det en af PIA 3 4 -. -— NN 4 SN Am