Ibland högst hesynnerliga rykten är det, som a af de förflutna aftnarna hördes har och ler i hufvudstaden, nemligen att Statstidninren skulle vara indragen. Denna farhåga lärer afva uppstått egentligen deraf, att Statstidninsen flera gånger icke utkommit förr än nära clockan 8 på aftonen, och en och annan af ayonnenaterne, som fått vänta på den, lärer deraftagit sig anledning till den tanken, att indragningaria, som nupå en tid varit 1 sådan fart, möjligtvis hade dragit sjelfva det officiella bladet in i sin slukande hvirfvel. Vi hade icke ansett särdt att härpå fästa någon uppmärksamhet, om icke händel!sen varit, att jemväl månge prenumeranter samma dagar måst vanta lika länge på vårt blad, derföre att tidningsbärerskorna, som hemta flera tidningar, icke velat gi omkring dermed innan de äfven erhållit Statstidningen; hvarom vi trott oss skyldige att upplysa dem, som ansett dröjsmålet kunna ligga uti någon försummelse å vår sida. Den bekanta Magdeloska saken, angående anstäldt åtal för medikamenters forfa!skning på Apoteket Hvita Björnen å Ladugårdslandet, bar nu blifvit afdomd vid Kämners-rätten på det sätt, som hvar och en kunde och måste förutse, såsom en gilvea foljd af Apotekaren Magdelos ådagalagda brottsliga handlingssätt, neml. att han blifvit dömd sina privilegier förlustig. Endast de vederbörande, som föranledt tillåtelsen för Magdelo att sälja sina privilegier, sedan fråga redan var väckt att fråndöma honom dem i laglig väg, lira icke mäktat inse detta förhållande och hvad som i foljd deraf nu ovilkorligen inträffar, nemligea att lagen blir vanmäktig emot den brottslige, sedan påföljden af dess ullämpning redan på förhand blifvit genom den honom visade gunst och nåd undanröjd. Det antages likväl allmänt såsom ett moraliskt axiom, att det är vådligt och ett ibland de svåraste tecken 1 samhället, när genom en eller aunan anledning, lagarna göras kraftlösa. Att, såsom en annan tidning förmenar, påföljden, för at blifva någon, måste komma ait sträcka sig till Apotekaren Hornung, som i stöd af den kungliga resolutionen ullhandlat sig privilegierne, lärer väl svårligen kunna ega rum, och vore äfven mindre billigt. Att den kan träffa Konungens rådgifvare, ser ännu mera osannolikt ut. Et vackert prejudikat är i alla fa!l gifvet. Om någon Apotekare framdeles skulle blifva bet:ädd I med infsmier i sin handtering, 1 likhet med Hr Magdelo, så finna vi icke annat, än att han med lika mycket skäl som denne bör kunne hoppas, att få sälja sina privilegier innan saker I hinner vid domstol afgöras; och hela det äfvenItyr af privilegiernes förlust, som nu hotar en jon rörelse bedräglig Apotekare, Vore då undanlröjdt, visserligen till foga fromma för det all; männa. FA