Aftonbladet – 20 juli 1836, sida 3

En Krydådbobetjeut i Bordeaux hade, genom läsningen af den nyare Franska literaiurens alster och serdeles Victor Hugos skrifter, blifvit så inspirerad, att han trodde sig känna en poetisk ådra, och beslöt äfven ban, att försöka sig på skriftstallarebanan. Han ville författa en dram, hvars händelser skulle föregå i Turkiet. Nu hade han likväl ganska orediga eller nästan in3a begrepp om detta land, och insåg, alt hans bristande kunskap ingenstädes kunde bättre kompletteras än på sjelfva stället. Han önskada derföre begifva sig till Turkiet. Knuten att lösa var likväl medel att der uppehålla sig. Nu hade han hört, att man i Konstantinopel lättast tog sig ut som juvelerare, hvarföre han gaf sig i lära hos en sådan mästare och inom några månader bragte det så vida, att han temligen förstod yrket. Nu återstod likväl ännu att utfinna medel till sjelfva resan. Han egde väl inga penningar, men hade hört, att dea Engelska poeten Oliver Goldsmith befunnit sg samma ställning, och icke destomindre genomrest en del af Europa, endast på sin t: lang som lojtspelare. fan tog sålunda urdervisning på detta instrument, och med dess ti!lbjelp lycksles det honom verkligen att komma fram till Konstantinopel. Här gjorde han lhkval genom sin skicklighet som juvelera:e, sådan lycka, att ran alldeles öfvergaf poesien och egnade sina tudier: endast ät samlendet af en anständig förnögenhet. NER ASSR VE CIN LOAD IRT NETTIS TA BUS DADSGLN RENSAT