Aftonbladet – 14 juli 1836, sida 2

j . (Insändt.) Om ANGFARTYGET UPSALA. Krukan går så länge till vatten, tills hor går sönder. veg JO i Sverige, hos de trafikeraade i längre tid väck : 8 oro och missnöje öfier sina i så många afseenden igheter, och dess ålderdomsbräcklighet så i sednaste tiden tilltagit, att man har gil anledoimg befara, vid hvarje dess resetur häremellan och Upsala, att någon olycka skall instora bristfäili träffa, vore bögst önskeligt, att innan detta fariyg vidare finge fortsätta sina visserligen snar: nog olycksbringande farter, laga besigtning de:å förrättades af vederbörhg autoritet. En sådan besigtaing, offentligen kungjord, skall visat huruvida den nu allmänt rådande farhågan är grurdad eiler ogrundad. Innan en sådan åtgård är tagen och fartyget på uppgifna skäl blifvit godkändt eller kasseradt, har man all rätt att befara det värsta, heldst det i Upsala allmänt berättades, att Akademiens nuvarande Rektor redan för någon tid tillbaka vederbörligen anmält detta fariygs uselhet och den fara för menniskolifs förspillande, som möjligen genom detsamma kan vållas; äfvensom det af trovärdiga personer derstädes försäkrades, att för icke längesedan en betydande sjöofficer, som köpt biljet för att återgå bit förklarat, vid skärskådande af detta fartyg, detsamma så dåligt, att han alldeles icke derpå ville göra bitresan. — Insändaren, som sistlidne Fredag hade missödet att vara passagerare på ofta nämnde fartyg, saknade icke då, lika titet som alla de andra dervarande, anledning till missnöje och oro. Ty utom det att så mycket fraktgods var intaget, som möjigen den gamla skutan tycktes kunna bära, så