Aftonbladet – 13 juli 1836, sida 2

(Insändt.) Efter slutadt möte i år med Wermlands Kgl. Fältjägare: egemenie, och sedan regementet blifvit afklädt och upplöst, anföllo om natten 3:ne af manskapet en at sina kamrater och slog hoaom ihjel. Händelsen skedde i granskapet af excersisfältet, der de mindre stadgade af truppen bruka uppehålla sig 2 a 3 dagar och hos marketentarne qvarlensna den lilla hehållningen af lönerna. Bauemännen äro häktade, och ransakning i målet har förevarit vid cxtra ting af HäradsRätten. Ett dylikt mål är der anhängigt sedan i fjol, då äfvenledes en jäga:e, ett par dagar efter möiet, med cn knif illa skadade en person på den forbilöpande landsvägen. — Sådane uppträden, jemte de mindie oorduingar, som förölvas, och den osäkerhet, som under flera dagar åstadkommes i trakten omkring mötesplatsen och de orter, manskapet genomstryker till sina hemvist, synes påkalla någon årgärd till deras förekommande. — Det är tydligt och klart, att af 600 st. värfvade menniskor, till stor del från Nordmarkens, Jössebärads och Fryksdalens gränsorter, ej alla kunna vara af oförvitlig moralit och pålitlighet. — De fleste äro unga karlar; lössläppte från tvånget af en sträng disciplin, med några supar i bufvudet och några lidr i fickan, kunna de lätt vara fårdige till öfve dåd, isyunerhet om någon böjelse ditåt förut förefinnes; och när Pengarne sedan tagit slut, söka de ofta sitt uppehälle under vandringen med tiggeri och snatteri, hvaruti synnerligen de qvinnor, hvilka af åtskillige medsläpas, ofva sig. Om 3:dje hufvudtitelns tillgångar medgåfvo, att regementet, i likhet med beväringsmanskapet samlades sockneoch häradsvis, och ifrån bestämda samlingsställen, under vederbörligt befäl marscherade vwll mötesplatsen och likaledes derifrån, så skulle för det första alla oordningar, som nu föröfvas, eller åtminstone öfverklagas, under deras strykanmde till oeh från mötesplatsen försvinna, och för det andra, skulle karlarne, som genom kronobetjeningen försörjdes ända till sockenkyrkorna, hafva besparda de penningar af sina löner, som äro i behåll efter liqviden för möteskosten, (detta manskap bekostar neml. sjelfva sitt underhåll under regementets möten), och hvilka nu nedläggas i marketenterierna, i krogarna under vägen, och dels borttappas, dels bortstjälas. Denna ekonomiska vinst för manskapet är en omständighet af icke lien vigt. Deu karl som hushållat under mötet, kunde då föra hem sisa 9 å 10, och korporalen 13 till 14 Bdr bko. Det vore dock något for tid, möda och mången gång helsa. Regementet behöfver troligea ingen annan örbättriug i sin organisation, då de ,hufvudsakiga skälen till de klagomål, man mot den samna forsport, genom denna åtgärd blefve undanröjda. Ganska önskligt vore derföre, att inrättningen kunde vidtagas. Ett par års försök länle med mycken säkerhet icke till skada. — —t ÖÄK