bugoing, hvarmed H. M. helsade nå:onalgardet, räddade hans lif. att skottet gick lost just i det ögonblicket, och att kulan gick blot några tum öfver H. M:s hufvud. Att någon slagit uudan geväret, såsom förs: uppgafs, är föga trolig, då ingen anmäl: siva aaspråk på slag-t, hvilket säkerligsr icke uteblifvit, om berättelsen varit sanu. Auodra påstå, at konungen sett geväret och hastigt böjt sig undan, hvarvid Dreotimn;sen, förskräckt af dea hastiga rörelsen, lutat sig åt sin gemål, då kuian gått närmare henne än honom. Ehuru man icke hittat, knappast sökt några medbroisliga tll Alibeaud, har man dock gripit en person, som maa synes ämna be handla något ailvarsammare. Denne är enj Fraysse elier Frey, som varit vän med A. och någoa tid hyst honom hos sig sam korrespond-rat med hoaom. Två bröder finns, ! af hvilka den ene uppeholl sig nira Bourdeaux. ji Genom Telegr-f afgick hefallniag om hans häl tande; och han iufördes till Paris, men läcer haf-; va gjor: så väl besked för sig, att han fått Iodite om snar befrielse. Den yogie brod:en der2mot är insatt på La Force. Alibeaud skryter och !jager, såsom man lärt kan vänta sig. Han skall hafva talat om 20 (enl. anda uppgifter 20,009) lika sinnade med! honom, hvilka ssulle verks:alla, hvad haa för-: gäfves försökt. En annan berättelse innetåller, i det han ska!l hafva sagt: endast den häudelse, att mist namn börjas med A., har jag art. tacka för den äran att vara den förste; det öftriga alphsbetet kommer efter. Stora deputationer, med långa tal och mycket smicker och devouement, hafva naturligtvis in-; fuomt aig i Tuillerieraa, att Jyckönska. — Stor fråga är älven, hvad man skall göra sig ef, hela häsdelsen. Jour. des Debais och någa; hans trosförvandter insinuera, att de daktrinäre: borde åter få styrelsen i sina kraftiga hinder. Eit ganska efteriäakligt projekt har äfven sommit i svang, neml. att koaung Ludvig Filip, 1 likhet med sina öfriga höga bröder och vänser, må få sig et garde. H. M., des förstås, skju ter ifrån sig md båda bänder ett så impopulärt förslag. — Få se emelieriid, om icke öomheten för statens väl sluligen förmår H. M. at, ehuru. med motviija underkasta sig det nödvändige2 ouda. Förslaget skall komma !råa Guizoi. ) — Anmärknaiogsvärdt år, att den nuveraade mimstörens organer på der högsta tillstyrka nåd och försonlighet. ; Spanien. i Den nya ministeren synes icke mera stå så: säkert som i bö jan. Då Hertigen af Pavas. såsom in ikes minister nyligen förel.de D ott-: ningen till underskrift ett dekret, rörande U.iversiteiets i Acala flytteing till Madrid — en allt sedan år 1822 påänkt åtgärd — vägrade hon, uten at uppgifva ors k, ati uvderskrifva, detsamma. Sådant gjorde Herigen icke li et; förvånad, och man väntar nu flera dylika de-. confituer för ministraraa, ty Drottniogen skallj ha yturat, att bon önskade bli af med det, dummsi poecket, för aut kurna utnämna et annat kabinett, hvari Proceres, Hertigen af Gor och Grefvs Mmijo, hvilka tilböra g-mla Grandfamiljer, skola iaträda. Herr Isturiz var utom sig af förarge!s, men hade likväl låtit öfverta al sig alt tills vidare qvarstadna i minis!C. en. Grandezzan skall hafva hållit en sammankomst i Madrid, för att rådslå om reclisersnd t af dess anbud att garantera en edel af statsskul!fea ge nom intecksing i sina gods. Det nämnes emed!ertid icke, hysd beslut man fat:at. Censuren i Madrid utstryker nu mera utan all barmhertighet hvarje uppsats i tidnngarna, hvari något förekommer till Mendizabals fö svar eller beröm, äfvensom hva.je, om än aldrig så lind:igt tadel öfver det nuvarande kabinettet, hvaremot de ministeriella bladen, serdeles Espanol, tillåtes dagligen kringsprida de gröfsta smäde!ser mot den jafgångna ministoren.. Times innehåller tvenne artiklar, hvari detta censurens förfarande å ett ganska moderat sätt Tamställes, men hvilka icke fingo införas. Sistnämnde blad anmärker, vid frågan om de tre politiska partier, som nu dela Spanien, nemhgen Carlistern2, Afrancesados eller de servila och de Liberala, att de förstnämndes kraft var nästan alldeles bruten och deras skaror till en stor del skingrade då Afrancesados, till hvilka Cordova hör märkte, alt deras system hotades, om de liberala segrade, och derföre gerom sina iänkor lyckats att åstadkomma den nuvarande krisen. De biJo kt Ia Tanka mINIStere NS Utnämnan