NRNNR RANN ss Rtet seen RRRRsRRER NR RRRRRRRSRNERENRRRRRRRRRERTTRTTTRRTRRRNNR SNR SNNR SR ARAR Rn es ERER ERE RESER SREENRRERERRR RR RR rss VN VV AV ag ARM som, om den äfven möjligen kunde göra denna uppoffring, ännu icke eger det sinne för något slags intellektuell sysselsättning, att på försök våga en utgift, som kan anses kännbar. Att, hvad kännedomen om fäderneslandets historia beträffar, afhjelpa denna brist genom ett arbete, som 1 möjligaste måtto kunde förena en kritisk öfverblick och ett fullständigt hisioriskt sammanhang med en populär stil och ett tillräckligt förråd af anekdotiska detaljer för att tjena såsom underhållande läsning, och icke blott såsom endast lärobok, och att tillika göra priset så billigt, att det låge inom hvar mans förmåga att skaffa sig arbetet, har varit det syftemiål som gifvit anledningen till ifrågavarande arbete. — Att en af våra mest omtyckta och mest populära historiska författare härtill lånat Isitt biträde, är något som vi förmoda lätt skall igenkännas vid läsningen; och att med ett åsatt pris på boken af 32 skillingar riksgälds for 5340 täta sidor, ett pris hvartill något enskildt originalarbete, oss veterligen ännu aldrig blifvit försåldt här i landet, någon behåilning utan en utomordentlig stor afsättning icke kan beräknas, är något hvarom man lätt kan öfvertyga sig genom den enklaste kalkyl af den vanliga kostnaden för tryck, papper och författarehonorarium. Det har likväl i flere företag förut visat sig att den uppoffring, som göres genom ett ytterst nedsatt pris på nyttig och underhållande läsning snart lönas genom ett lifligare deltagande ifrån allmänhetens sida. Den lofliga spekulationen härpå torde eckså måhända underhjelpas, genom att göra arbetet till ett sällskap till almenackan, det vill säga att det blifvit tryckt i samma format som demna, för att, om man så behagar, kunza inbindas med den, och sålunda utgöra ett dagligen till hands varande tidsfördrif, 1cke mera kostsamt, men nyitigare än de sagor och visor, som hittills utgjort större delen af allmogens läsning i verldsliga ämnen. I hvad mån det lyckats författaren att uppnå det ändamål, som varit åsyftadt med den nu angifna planen, skall utan tvifvel bast inhemtas genom sjelfva bokens läsning. Emellertid anse vi oss i korrthet böra nämna, hvaa som utgör bokens hutvudsakliga förtjenster, äfvensom tilläfventyrs dess brister. Till de förra räkna vi denna klara, enkla och intagande stil, som genomgår alla hans arbeten, äfvensom ett betydligt förråd af fakta, serdeles hvad det innevarande seklets händelser betråffa, hvilka icke förut varit synliga i någon annan Svensk historia. Sålunda finner man underrättelser om riksdagarna ifrån 1809 till 1818, samt en någorlunda sviverad framsiällning om Gustaf Adolfs krig, regementsförändsingen och hela det påföljande kriget med Napoleon utom en hop anekdoter, både från äldre och nyare tider. Den brist vi skulle vilja anmärka, och som författaren sjelf främst anmärkt, är att genom den större utvidgning arbetet erhöll under författandet, vissa epoker möjligen äro nog mycket detaljerade emot andra. Detta kan man t. ex. anmärka om berättelsen angående krigen med Napoleen, ehuru det utan tvifvel kan vara interessant att hafva en sammandragen öfversigt deraf. Huruvida det lyckats Förf. att framställa de rätta politiska driffjädrar, som verkat Sveriges allians med Ryssland emot Napoleon, samt förhållandet med kontinentalsystemet och Engelska alliansen, lemna vi äfven oafgjordt. TI allt fall ligger detta ämne för nära inpå den lefvarde generationen, för att kunna med visshet bestämmas. Att ett sådant arbete, som deta, icke kan vara i ordets egeniliga bemärkelse kritiskt såsom elt större verk, faller af sig sjelf. Likväl har författaren med den strängaste sanningskärlek och med en urskiljning som förråder dess historiska lärdom, samvetsgrannt erinrat om de fall i hvilka de historiska uppgifterna icke stodja sig på säkra källor uten endast på en oviss tradition och derjemte för hvarje tidehvarf efteråt — tillagt en karakteristik öfver regeringens och folkets ställning, seder och bruk, hvilka lemna en ledning för läsarens totalomdöme. Det är egentligen i dessas, som vi tro, att författarens förmåga och dess åsigler bäst pröfvas, och vilja således derifrån lemna våra utdragVid slutet af berättelsen om Sverkerska och Erikska ätterna säger törf, : Man kan lätt, af det redan anförda, föreställa sig, att tillståndet i landet var oroligt och