Aftonbladet – 20 juni 1836, sida 1

Med dagens utländska poster ankommo tidningar från Paris och London af den 10 samt från Hamburg af d. 14 dennes. Frankrike. Deputerades debatt om Algier har begynt. Utskettet hade föreslagit, att man borde inskränka sig till bibehållande af endast några fasta punkter; men det ser ut, som om kammaren vore hugad att, i enlighet med regeringens önskan, bibehålla allt redan eröfradt och befordra kolonisationen, med större uppoffringar än hittills. Debatten är för vidlyfiig att intaga, åtminstone för dagen. En stund rådde mycken passionerad bitterhet, såsom vanligt är, då Thiers drabbar tillsammean med sina fordua bundsförvandter doktrinärerna. En betydhg eldsvåda har hemsökt den präktiga gothiska domkyrkan i Chartres. Eeklesizstikministern, Sauzet, reste sjelf till Chartres, för att taga skadan i ögonsigte, och har sedan förelagt deputerade resultatet af sina forskningar, som slutas dermed, att skadan kan repareras med 600,090 fr., hvarföre haa ock för året begärde 400,000, som skola föorslå att satta kyrkan i det skick, att Gudstjenst der kan hållas. Lyckligtvis är ingenting förstördt af de många konststycken, som kyrkan innehöll. Uppträdena mellan Krigs-Ministern, Maison, och invaldinrättningen, eller rättare marsk. Monacey, hafya förevarit i Depnteradekammaren, 1 anledning af fråga om anslagen till iorättningen. Maisons stallning fyaes med hvarje dag blifva mera kinkig, sedan det ages för atg ordt, att han och koncey icke knnna håda bioehållas. Den sedoare är högst populir, hvilket egentligen daterar sig från hans vägran att döma Ney; hvaremot Maison satt i Pairsdomstolen, som damde honom. Moncey undergick fästningsstraff tior sin vägran. Härtill kommer, att Maison i allmänhet haft föga framgång i Deputeradekaämmaren och fått rätt ofta nej till sina anslagsprojecter, och att Conselj-presidenten aldvig besvärar sig med att försvara dem. Mone-y har al: mängjort ett bref, hvari hin beslår Maison med osanningar. WVid hofvet är denne sednare icke väl anskrifven, emedan han, ehuru gift man, står i vissa förhålianden till Sångerskan Ohvier. Alla dessa skäl sammanlagda hafva gjort, att man allmänt vintat hans utträdaude ur ministeren. Imed!ertid har ännu intet resultat försports. , Den sista dekonfituren, som Maison lipit i kammaren , är dock af den natur, att den gör honom mindre skam än kammaren. En kredit af 3035,000 Fr. var begärd till extra löner åt generalitetet. Deputerade afslogo den. Samma afton begynte talas om kammarens uplösning , emedan man tyckt sig mårka, att den hade lust att chicanera ministrarne i detaille-frågor, hvarföre antingen ministrarne måste gå af eller ock vädjas till valmännen. Detta gjorde verkan. Redan följande dagen framtogs åter anslagsprojektet om de 305,000 Fr.; och Hrr Deputerade, som framför allt icke ville mista sina platser, togo i sig sitt förra beslut och beviljade summan , oaktadt ett par ledamöter besvuro kammaren att icke alldeles skämma ut sig. i Enligt Journ. du Commerce (hvars. upgifter dock , som man vet, ofta äro tagna ur luften), skulle Österrike, Preussen och Frankrike slutat en konvention om uprätthällande af de monarkiska interessenzs integritet i Spanien, så att hvarken carlismen eller liberalismen finge öfverhand. Denna tractat skulle egentligen! vara riktad mot England. : Allegemeine Zeitung har följande från Paris af d. 28 Maji: Sveriges rustningar göra här mycket upseende. För att döma af den allmänt aktade Svenska Ministerns härstädes, Hr Löwenhjelms, förhållande till Lord Granville och Hr v. Pahlen, synas dessa rustningar mera riktade mot Englands ån Rysslands afsigter, ty under det Hr Löwenhjelm fortfar att lefva i förtroligt umgänge med Hr v. Pahlen, synes en märkbar köld hafva inträffat i hans förhållande till den. engelska beskichkningen. I sista förmiddags-sällskap hos Hr vv. Rothschild hafva desse Herrar ögonskenligen undvikit hvarandra och icke växlat ett enda ord sinsemellan. Man tror äfven, ati Hr Löwenhjelm reser åt landet, för alt undvika Lord Granvilles inbjudning till en föte i morgon. Spanien. Ännu den 4 dennes var allt lugnt i Madrid, och ifrån provinserne afhördes icke heller någos resning. I Malsga hade väl en Junta bildat sig, men hvlken kort derefter ånyo. blifvit upplöst, sedan hon förgäfves hemödat sig att åstadkomma en insurrektion. Alla gutoriteter i sistnämnde stad hade blifvit afsatta. — I Carthagena hade allvarsamma oroligheter utbrustit, hvilika fortforo i 1re dagar, hvarunder 10 Carlister-mördaJac PE TÖI SST SVAR ISP CSA ANGE. DANGER SUPU MPS SASKA YE LANE oa