a Rn Sn nn En nn tilldragels2, hvilken lätteligen kunde väcka alla mindre staters bekymmer; hom hade vidare anmärkt, att den önskade utlefvereringen likväl ändå slutligen kunnat ske utan ockupation, om möan lemnat Krakaus auktoriteter erforderlig tid; hon hade vidare gjort föreställningar, att man måtte så mycket som möjligt inskränka deras antal, hvilka skulle fördrifvas ur Krakau, vch protesterat emot deras transporterande till Amerika, med anbud, att i Frankrike emottaga de landsflyktige; hon hade slutligen kategoriskt begärt Krakaus ofördröjliga återutrymmande, och på förhand i alla mindre staters interessen tillräckligt reserverat sig emot dylika ockupationers tillåtlighet. Detta Fraukrikes allvarliga och moderata språk hade också vunnit tillräcklig uppmärksamhet, emedan de utdrifnas antal, med undantag af dem, som återvändt till Polen, inskränkt sig till 2 eller 300, hvilka innan korrt skulle anlända till Frankrike, samt emedan Krakaus utrymmaade genast bhfvit så vida verkstäldt, att endast omkring 300 Österrikare qvarbhfva der, för att . bestrida vaktgöringen, ill dess en ny milis hunnit organiseras; samt ändteligen derigenom, att de ockuperande makterna fullkomligt erkänt behörigheten af en sådan protest å Frankrikes sida för detta och dylika fall. Mer kunde han icke säga öfver denna punkt. Uppmanad af Or Mornay, att-förklara sig öfver den våldsamma förändring i Krakaus konstitution, som år 1833 företagits på de tre skyddsmakternes begäran, svarade Hr Thiers, att detta factum icke hörda hit, emedan det icke stod i något sammarhang med den sednare ockupationen. i Talaren öfvergick nu till Grekland, erinrade om första början till dess uppresning, hvartill Frankrike icke gifvit anledning, men som man ej kunnat ignorera, sedan den öfvergått till ett bestämdt factum. Då det var otvifvelaktigt, att Grekland borde erhilla en politisk sjelfständighet, hade det varit i alla makters iatresse, att göra denna så kraftig och oberoexde som möjligt, på det Grekland icke måtte i verkligheten bli endast en provins under Englaed, Ryssland eller Frankrike. För detta ändamål hade man varit betänkt på en passande regering för detsamma, ech dervid snart funnit att erforderliga elemenier saknades för en republikansk styreiseform, hvilken föröfrigt icke varit enlig med de intresserade makternas smak. Man hade således måst med tacksarshet erkänna, att, då Bäyerska konungahuset ; hvilket allt ifrån början yttrat ett lifligt deltagande för Grekland, förklarat sig beredvilligt, att gifva detsamma en Konung, helst bland de Grekiska familjerna ingen varit nog utmärkt, att man kunnat upphöja någon af dess ledamöter på den nya thronen. Talaren kunde ej bestrida, att den nya styrelsen begått fel, ehuru det cera ena främmande och sjelfständ g styrelses förvaltning. Dessa fel, inappt möjliga att undvika för en ny organiserad regering, hade likval blifvit mycket öfverdrifoa. Den hufvudsakligaste förebråelse, som träffade Grekiska I regeringen, var, att hon förblifvit alliför Tysk (Bäjersk) och icke behörigen greciserat sig. Frankrike hade i. anledning häraf gjort allvarsamma föreställningar, och till och med vidtagit de verksammaste åtgärder, för att gifva dessa föreställningar eftertryck, emedan det tull en början suspeaderat utbetalningen af Grekiska låneis tredje serie. Men det har befunnits, det Greklands finanser nedsjunkit till en sådan torflighet att de, u:an Konungens af Böyern personliga bidrag, ej skulle förmått bestrida de nödvändigaste utgifter. Då nu samtidigt härmed en farlig uppresning utbrustit i Akarnanien, så har de tre makternes konferens, hvilka garanterat lånet, åter sammanträdt i London. Frankrike och England visade sig dervid beredvilliga, alt erlägga väl icke hela tredje seriens belopp, (20 vnillioner fr.), men dock en fjeriedel deraf, med 5 millioner, på det man måtte finua medel för räntorna å de I var honom obehagligt, ati ifrån tribucen behöfva krivi; i förra serierna och för de mest trängande behofvens afhjelpande. Men Rysslands motstånd — hvilket ailrabäst bevisade att derna mukt icke visste sig ega någon rådande inflytelse på Grekland — hade biagt det derhän, ait blott en million 200,000 fr. blifvit beviljade, på det åtminstone räntorna å de äldre serierna måtte kunna betalas, Derjemte kade man på det högsta till; styrkt Grekiska regeringen — ty till något annat hade man ingen rätt — att nationalisera sig, eller, med andra ord, att hemskicka de Bäyerska trupperna, organisera sig på en mindre kostsam fot, inkalla populära män i statsrådet, åter vuppbjelpa den försummade marinen, och göra slut på sjöröfveriet. — Också hade redan de flesta Bäyerska trupper sftågat, och som uppresningen blifvit dämpad, äkerbruket, bandeln och industrien började uppblotsstra och statsinkomsteraa tillväxte — år 1833 utgjorde de endast 7 millioner, men förlidet Ar ara Jall 49 sc hän 2