Aftonbladet – 18 juni 1836, sida 1

-UTRIEES. FORTSÄLTNING AF DEBATTEN I FRANSYSKA DEPUTERADEKAMMAREN RÖRANDE UTRIEES POLITIKEN. s (Se N:ne 119, 120 och 122.) Sedan Hr Salverte talat, utan att någon lyssnade till hvad han sade, och Hr de la Rochefoucault genom oaflåthgt sorl och knot blfvit nödsakad att stanna midt i ett långt och tråkigt anförande, fick Hr Maugin ordet. Den orientaliska frågan — mente han — borde man nu lemna åsido, emedan hon för närvarande syntes hvila. Han ville i stället fästa kammarens uppmärksamhet på händelser, som tilldraga sig omedelparligen vid Frankrikes gränser, och twala om ett politiskt fenomen, på hvilket man hittills gifvit alltför litet akt. elaren menade de mindre Tyska staternes småningom försvinnande oafhängighet. Fraakrikes fordna politik hade utvecklat den grundsatser, att man borde begagna staterne af andra och tredje rangen, för att ställa dem emellan de stora, och derigenom förhindra kollisioner mellan dessa. Denna politik blef först i Westfaliska. freden upphöjd vill gihighet och användande, och hade sedermera alltjemnt blifvit iakttagen, ända till dess Ryssland började inblanda sig i de Europeiska angelögenheterne. Polens första delning 1772 hade allbaförst gjort ett våldsamt ingrepp i denna princip. Hitills hade man isyanerhet ur synpunkten af de olägenheter, det medförde för Frenkrikes handel, betraktat de ssindre Tyska staternes försvinnande sjelfständighet. Men dessa olägenheter voro på långt när icke så stora, som de egentligen politiska. Förr hade hvarje serskild Tysk stat för sig sina serskilda materiella intressen, sina speciella tullagar o. s. v. Men denna ruateriella söndring försvann dagligen mer och mer, emedan Preussens inflytande öfverallt spelade herre och mästare, och förmedeilst en så kallad handelsoch tullforening förstått att skapa en kommerciell enhet, hvilken efterhand skulle luda först till en financiel!, sedermera till en adwminis:ratif, samt slutsen till en politisk enhet. Redan fösta anbängarni of Tysklands enhet förhoppningslulla blickar på Preus -n; redan koncentrera sig hos denna makt de Tyska smistaternas materiella intressen; redan har Berlin: bi.tvit Tysklands enda centeum. De ull tulliöreningen höravde småstaterna lyda nu tvenne suveräner. Preussen räknar 14 millioner; lika stor är befolkningen i de stater, som ingått i tullforeningen; alltså vinuer Preussen midt under freden vida mer, än det någonsia kunnat vinna genom ett krig. Om man derföre lemuar denna rörelse ett fritt och obehindradt lopp, så skall Preussens