Aftonbladet – 16 juni 1836, sida 2

Vi hafva ännu icke i officielja bladet sett några upplysnirgar angående frågan om Ryska tschakoers införande till beklädnad för en del af Svenska armeen. Deremot förekommer ett sådant slags förklaring uti Svenska Minerva, i anledning af de frågor : som derom blifvi framställda i detta blad likzsom i Dagligt Aliebanda, och denna förklaring, som dock försäkras vara helt och hållet enskild från Minervas sida, eger den lika ovanliga som berömvärda egenskapen att vara affattad i en temligen anständig ton. Minerva anför, att om också tschakoer skulle hemtas från Ryssland, så äro de vederbörarde, hvilka hafva dermed att skaff2, inga andra än kompagnicheferne vid gardet, som hafva dessa saker på passevolance, och att det icke lärer vara någon skyldighet för dessa, ett leiverera blott inhemska fabrikater eller Svensk vara, der est de finna andra för bättre köp, och författningarna icke lägga binder i vägen för importen emot tull; att det ej vore billigt yrka persedlarnas anskaffning inom landet, så framt denna skulle verka både en ling tidsutdrägt och blifva dubbelt dyrare; och att det siledes synes hatva varit väl tidigt, att med en följd af tidningsartiklar bearbeta opinionen i denna fråga och söka vöcka näringsjalusien i allmänhet, mede! st hänsyftningar på den förmenta obilligheten, att icke låta beställningen vv VE nn få utföras i Sverge. Slutligen snföres det, stt en Handlande vid nama Läth år 1834 fått, på förord af passevolanshafvåre och af Krigskollegium, tillstånd ait använda ett parti från Byssland införda skärmar och tak till tsehakoer, på den grund, att erfarenheten visat, det lakeradt läder, tjenligt for denna artikel, icke i tillräcklig mängd för: behofvet tillvrkades inom landet. Emot hela detta resornement hafva vi ingen invändning alt göra, så vida man blott kan antaga den ena af de förutsättningar derför, hvilka Minerva vill orligt framskickar, nemligen att techakoerna skulle kunna Cerhi ållas för halfva priset i Ryssland, eller också satt de icke kunde förfärdigas här inom den tid, då det vore absolut nödvändigt att hafva dem färdiga. Men det är just detta som ännu år oupplyst. Härtill kommer ännu en annan fråga, nemligen: huruvida de annars vanliga kon trollerna med besigtning cec. kunna lika väl ega rum med en utländsk, som med en inhemsk vara, m. m, Slutligen vilje vi fästa Minervas uppmärksamhet derpå, att bon af ordalagen i de af oss framställda förfrågningar tydligen bordt kunna irse, det ingen syftning till väckande af näringsjalusi ligger i den af henne upptagna artikeln. Men äfvea med de mest liberala principer rer det väl erkännas, att i fall endast begäret att få en beställning hastigt verkställd, utan pågot tröngande behof eller fördel i priset, — vi ponera Slott likasom Minerva — skulle föranleda att taga densamma utomlands ifrån, så kan någon anledvivg till en sadan jausi förefinnas, och en sådan upplyning som den hvarom vi hemställde, måste derföre, i fall dessa omständigheter icke äro förhanden, snarare leda till dampsnde än till uzderhållsnde af en sådan jalusi.