Aftonbladet – 16 juni 1836, sida 1

RN ÖNRENsERtrR tee e Rea etrt ROSE I UR— mn nmotO MMM MMMM MMMM MMMM Mm MM fortfara att i Paris föranleda arresteringar. Då man län ser om dessa, har man verkeligen lust att fråga, om nå got, som kan kallas personlig frihet, finnes i Frankrike; så ytterst fuitiga äro de flestaZaf an!edningarna till bäktning. For att ådagalägga detta, behöfves ej mer än att utan ; all förändring införa de berättelser, som de medgörlhyaste tidningar meddela om dessa farliga konspiratioasuppj täckter. Man hade upptäckt, säger Gazette de; Tribunaux, alt i husen N:o 22 och 24 på Rue Dauphine en hop folk gick ia och ut på ett hemlighetsfullt sätt och a:luid medförde derifrån något, fördoldi i lådor, koffertar och paketer. Snart blef man öfvertygad, att der stöptes kulor och gjordes patroner, och man bevakade derföre husen noga. Den 2 Juni begaf sig poliskom missarien Yon, på polisprefektens befallning, till stället och anställ:e strång visitation. Han gjorde beslag på 8 a 10,000 kulor samt en mängd andra till patroner erforderliga ingredientier och verktyg. I det hela fann man väl, hvad som erfordrades till 200,000 patroner, inberäknade de redan färdiga. Ytterligare upptäkte man en laddad pistol, amnad ait försvara ingången till verkstaden. — Portvaktaren, Hemery, jemte sin hustru och hennes bror, blef arresterad. — Anstalter vidtogos för att gripa misstänkta personer, som kundåc komma till huset. En GZnoin, son af förre Conventsledamoten Genin, infann sig och blef knuipen ; han gaf sig ut för f. d. handelsexpedit, nu mera medicine studiosus. En annan, enligt uppgift, dyhk swudiosäs, i Fayard, blef äfven tagen. Fåingarae ställdes genast inför instruktionsdomaren, hvarpå Yon begaf sig tillbaka till stället och fångade tre till, elever vid Konstakademien, vid namn Guillemin, Grooters och Cabet (slögtinge till den för tryckfriheisbrott dömde och afvikne deputeraden Cabet)l. D. 3 Juni anställdes forskningar i Fayards boning. Hos en af hans vänner i samma hus funnos två laddade pistoler; och genast togs denne, samt något seduare en student, Bruys. Under samma tid grasserade en annan poliskommissarie, Collin, på Castiglione-gatan hos en vinhandlare Burmdr. Under tiden kom en person, som syntes vilja underrätta Burnier om hvad som tilldrog sig på Dauphinegatan; och bums blef han häktad jemte Burnier. Hen uppgaf, efter någon vägran, ändtligen sitt namn vara Bernard Martin. — Enligt andra tidningar hafva sedermera flera arresteringar skett, alla förmodligen på lika bindande anledningar. Efter debatten om utrikes budgeten (hvaraf vi skola anföra det interressantaste af hvad som följde på det redan meddelta talet af Tiers,) förekom krigsbudgeten, Dea tvistigaste frågan derutinvan, den om Alsier, uttogs ur allmänna debatten för att serskildt behandlas. Krigsministern, Marsk. Maison, sökte försvara sin förvaltning och vidrörde äfven sitt gräl med Marsk. Moncey. Naturligtvis reste sig den gamle hetlefrade Öfverste Bricqueville n ed häftiga utfall mot Maison, såsom han förr gjort mot Soult (hvarföre han ock måste duellera med dennes son, Mark. af Dalmatien.) Han förebrådde ministern, bland annat, att hafva befordrat en man, som fordom blifvit dömd för förfalskningsbrott. Om tiden medgfver, skola vi meddela något af Bo bittra filippik och svaret derpå. Från Afrika förljudes blott, att Gen. dArlavges ännu stod i sin svåra ställning vid Tafnas utlopp; men då Gen. Bugeaud redan den 28 Maj afseglat med undsättning, så hoppades man, att dArlanges snart skulle blifva dragea ur klämman. Kejsaren i Marocco skall hafva tilltalat några embetsmän, som lemnat Abdel Kader bistånd; men detta torde blott hafva skett på omslag, som man sager. Journ. du Commerce, denne storljugare, har att berätta, att irankrike fått till: present ett helt rike i Mosambik-viken i Afrika. En general under konventet, vid namn Rosignol, hvilken blifyit dömd till döden, men undkonmit, skulle hafva underlagt sig och länge styrt det ifrågavarande landet, hvarpå han mot slutet af 1820-talet erbjudit det åt Frankrike, med vilkor att ban, såsom guvernör, finge fortfara att styra det. Nu skall ändtligen regeringen hafva lyssnat till forslaget och hålla på att utrusta skeppet Atalante, som skulle dit öfverföra Deputeraden Laurence, för att taga arf efter. Rosignol, (eller Kebetka, som han på stället ka lats.) Regeringen skulle vilja sätta landet unde: .n ViceKonungs styrelse, bibehålla dess lagar och noja sig med 21 millioner Picols. : Spanien. Underrättelserne från Madrid gå till den 13 Maj och förmäla änru ingenting om några derstädes förefelina oroligheter, men deremot så mycket mer om ruinisterens retrograda tendens, hvarpå flera bevis anföras. Xåledes har Hr TIsturiz afsatt från deras embeten icke mindre än 17 Prokuradorer, som röstat emot honom. Bland dessa var äfven Minas Adjutant, Cardero, bekant för sin andel i upprtesningen i Madrid i Januari månad Ia i -on a A be I IT nm 13