Aftonbladet – 14 juni 1836, sida 1

UTRIKES. Frankrike. I I deputerade kammarens session den 41 dennes hai de en ovanlig mängd åhörare samlat sig, i synnerhet af de högre kretsarna. Så snart kammaren hunnit blifva någorlunda fulltalig, steg Hr Thiers upp i tribunen, för att utveckla grundsatserna för den yttre politik, regeringen i allmänhet och han serskildt, följde. Det var, sade han, lika litet möjligt i politiken, sorh 1 andra ämnen, att behaga allaa Den ene föredrog den alliensen, den andre en annan. Det vore vådligt, om nationernes förbuad skulle få bero af individers vilja. Lyckligtvis vore det icke så; tvertom var enskilda staters förbund sins emellan resultatet af en inre nödvändighet, som hvilade på ömsesidiga intressen folken emellan. Styrelsens politik hade icke förändrats sedan den 22 Febr., den dag, då de närvarande ministrarne emottagit sina embeten: tvertom hade regeringens alla bemödanden varit riktade derpå, att qvarhålla henne på samma bxna, som hon hittills följt. Om den föregående talarens yttrande (Heriigens af Fitzjaroes) haft förbundet mellan Frankrike och England till utgångspunkt, och häfugt tadlat detta förbund, så ville Hr Thiers icke följa denna talare i alla sina detaljer, utan lemna åsido hans kritiker öfver det förflutna, för att endast sysselsätta sig med hvad som hade mer eller mindre direkt afseende på det nuvarande politiska tillståndet. Grundprincipen i regeriogens politik var och förblef fredens bibehållande. — Ifrån denna princip hade reg. oaflåtligen utgått allt sedan år 1830, emedan freden var nödvändig, för att konsolidera resulta terna af en lika stor som rättmätig revolution, samt att beferdra landets välstånd. Ett krig skule hafva gjort detta ändamåls uppnående omöjligt. Deriöre har man undvikit det, derföre har mam måst ingå sådana förbund, som erbjödo den säkraste garanti för fredens bibehållande. Thronens omstörtning år 1830 hade omöjligt kunnat utan bekymmer åses af uranastaterna. Det misstroende, som dessa tilldragelser väckt hos dem, hade endast kunnat undanrödjas, gecom regeringens visa moderation. — Bland alla omgifvande folk, hade intet yttrat en större sympathi för Julirevolutioven, ingen ådagalagt en större afsky för dess anledning: de konstitutionsvid:iga ordonanserna: än det högsinn:de Brittiska folket, hvilket ganska naturligt kunde forklaras deraf, att i intet land rådde ett djupare hat wot all godtycklig styrelse, en större ;härdighet, emot ser kandet af en sådan, än i England. Hr Th. begrep ieke, huru Hertigen af Fitzjames kunnat förmå sig att välja det längesen föråld:ade ihemat om Englands och Frankrikes vationella rivalitst, till foremål för sin be. handling. Denna rivalitet vore längesedan utslock ad, emedan begge nationerne lärt sig inse, att deras intressen voro nära förenade, och att denna inre förvaudtskap ganska naturligt tillkännagaf sig genom elt ytire band. Båda länderna behöfde freden för att ut. veckla sin civilisation och sitt välstind till den största möjliga höjd, och båda insågo att freden vore betryggad och ett krig omöjligt, så länge Frankrikes härar