Aftonbladet – 9 juni 1836, sida 2

STOCKHOLM den 9 Juni. Dagens utländska poster medföra tidningar från Paris af den 28 Maj samt från Hambourg af den 3 dennes. Direkt Engelsk post har ej ankommit, men öfver HolJand innehålla Hamburgerbladen underrättelser från London af den 28 Maj, en dag sednaare än förra postens. Frankrike. Tidningarne innehålla inga evenementer, blott ett par Kammardebatter, hvaribland en om Hr Thierss tilltagsenhet att med en theaterdirektion sluta en sorts kontrakt, som icke kunnat ega rum utan kamrarnes sanktion, då staten blifvit förpligtad till en eventuel ersättningsskyldighet. Ministerens budget-förslag begärde ett anslag af 1,300,000 francs till theatrarna. Utskottet tillstyrkte summan, men ville fördela henne annorlunda. 1.100,000 vore ämnade åt den lyriska scenen ,och blott 200,000 åt den (hos oss så lämpligen kallade) dramatiska. — Utskottet ville taga 60,000 från de förra och ge dem åt den sednare, d. v. s. åt Theatre francais, som ensam föreställer den sednare scenen och således skulle få 260,000 francs. De 60,000 skulle specielt tagas från Opera Comique, mot hvilken en ifrig opposition rådde, emedan den ansågs stå under en viss ministers synnerliga skydd, i anseende till en sångerska derstädes. En olycklig dramatisk författare, en lika flammande? fiende till den omoraliska nja Franska dramatiken, som 1 något land kan finnas, nemligen Hr Fulchiron, jämrade sig bitterligen öfver den dramatiska konstens förfall och talte om Theatre francais, hvars namn tillkännager, att der skall talas ren Franska, under det neologernas nu gängse språk ej kan begripas. Talaren utfor mot Hugo, Dumas m. fl.; men utfallen behöfva icke upprepas; man kan läsa dem, när man vill, i vissa blad. Om icke dygden belönas och lasten straffas vid hvarje theaterstyckes slut, så vore det bättre att icke hafva några skådespel. VWVers och rim misshandlas äfven på det obarmhertigaste. Talet beskrattades mycket. — Hr Auguis ville afskaffa helatheateranslaget Hvarföre skulle landsorterne betalas Parisarnes nöjen? De sjelfve må betala understödet, om de behaga. Hvad Ir Fulchirons bitterhet emot Th. Francais angick, så komme den deraf, att denna teater vägra tuppföra hans lika, tråkiga som klassiska produkter. — Presidenten Hr Dupin lemnade sin stol och steg upp i tribunen, för att ådagalägga sin klassiska smak och votera för anslaget. Debatten blef så lång, att den uppskjöts till följande dag, då Hr Thiers utbredde sig öfver nödvändigheten att understödja theatrarna och berättade, hvilka svårigheter han haft att förmå direktören vid Th. Francais att qvarstå (besynnerliga theaterdirektörer i Frankrike !), oaktadt det lofvade understödetaf 260,000 Fr. Afven nämnde ministern, att han kontraherat med direktören för Opera Comique, att dess deficit skulle af staten betäckas, om understödet försvunne, och att han egde 6 månader derefter lemna sin befattning. Des:a kontrakter angrepos med stor bitterhet af Herr Mauguin, som ansåg högst otillständigt att sålunda inveckla staten i theaterspekulationer och å dess vägnar ingå ansvars-skyldigheter. Mam hade redan sett (vid monument-debatten), huru lättsinnigt styrelsen huserar med statsmedlen. Man borde icke anförtro några penningar åt en regering, som ger sig in uti än byggnadsfantasier, än tbeaterspekulationer. Hr Thiers ursäktade sig med omöjligheten att på andra vilkor få en direktör för Opera Comique. — Det är, svarade Mauguin, icke Hr Thiers jag anklagar; man känner en gång för alla, att det ligger i hans natur att i penningeutgifter och kontrakters afslutande öfyerskrida gränserna af sin magt. Men jag anklagar kammaren, som tål ett dylikt ofog,? Dessa och flera skarpa utfall föranledde något väsende; och ministrarne segrade genom sin vanliga majoritet. Imedlertid tros det komma till