Aftonbladet – 24 maj 1836, sida 1

STOCKHOLM den 24 Ma. De utländska posterne arkommo i går f. m. och nedförde tidningar från Paris af d. 11, från London af d. 13, från Berlin af d. 15, samt från Hemburg af d. 17 dennes. i Frankrike. Allt synes bekräfta den observation, man sedan någon tid tror sig hafva gjort, att en brytning verkeligen ägt rum mellan kabinettet och de doktrinära. Sålunda angripa ministeriella bladen med häftighet Hr Jauberts berättelse om de offentliga byggnaderna, och J. du Paris säger bland annat: Eedan Hr Jaubert icke. dragit i betankande att offentligt förena sitt namn med de förhatligaste ech lögnaktigaste insinuationer mot en minister (Thiers), hvars foyautet han! bör känna, o. s. v. Det har således ansetts som en inkonseqvens, att kammaren med 226 röster mot 16 antagit Regeringens lagförslag rörande räkenskaps-väsendet för år 1834, och National säger derom: att den fordna (doktrinära) majoriteten gillar ministerens af år1833 förvaltning nu så väl som då, är visserligen i sin ordning; men att den dåvarande oppositionen (venstra sidan och af tiers parti), som då gjorde så många anmärkningar mot den Guizotska förvaltningen, nu sanktionerar henne genom sitt jakande votum, sådant är en märkbar inkonseqvens, hvilken synes bevisa, om icke att Hr Thiers närmat sig till venstra sidan, åtminstone att venstra sidan närmat sig tili Hr Thiers. Denne sednare protesterar likväl, i en lång half-officiel artikel, mot hvarje misstanka för någon transaktion emellan honom och veastra sidan. J. du Commerce för den 10 retade oförmodadt den allmänna nyfisenheten genom en kort uppsats, hvari berättades, att hofvet blifvit alarmeradt genom en anland depesch, och att Hrr Thiers, Argout och Montalivet i civil drägt skyndat till Tueillerierna till en öfverläggning. Något närmare har imedlertid icke förnuminits derom. — Samma blad omtalar äfven, att Compitgae är bestämdt till skådeplatsen för detta års lusiläger, hvilket skulle komma att blifva utomordentligt praguullt, och hvarvid Konungarne af Bäjern, Wirtenberg och Belgien, utom flera andra frimmande Prinsar, skulle bli Ludvig Filips gäster. Det säges, att Marskalk Gåerard, i egenskap af Hederslegionens Storkansler, öfverlemnat till Konungen en memoire, hvari han uppräknar alla de öfverträdelser af Ordensstatuter och reglementen, som ägt rum vid utnämningar och beflordringar der inom, samt anhåller, att man måtte återvända tll ett strängt iaktiagande af dess reglor. Konungen skall lhkyval till en början hafva lagt denna memoire ad acta, emedan nominationer af detta slag höra till de Kongliga prerogativerna, hvilka måste hållas i helgd. Ett enda exempel af någon benådning, hvaraf men väntade så många den 1 Maj, omtalas. En vid namn Blondeau, anklagad för delaktighet i April-oroligheterna, ech hvilken, till följe af den öfver honom fällda domen, ännu skulle sitta sexton månader i fängelse, lärer ha blifvit befriad derifrån. Båda kamrarna hafva de sednare dagerna sysselsatt sig med två frågor, hvilkas aniagande bör betraktas såsom civilisationens segrar. Pärerna öfverlade nemligen om två peltilicner, rörande slafvarnes emancipation på Frazrska kolonierna, den ena af sällkapet för slafveriets afskaflande , den andra af 159 ansedda innevånare på Martinique. Kommissiozen, äfvensom flera talare, bland hvilka man isynnerhet anmärkte Grefve Monialambert, understödde petitionerna, hvilka : också hänvistes fill Konseljpresidenten. — Deputerade-kammaren öfverlade om Ppetitioner af flera Parisiska köpmän, rörande spelhusens afskaffande, hvilka likaledes hänvistes till Konseljpresidenten och Inrikes Ministern. Den inkomst af 5 millioner, staten uppbär af dessa bus, förklarades allmänt för omoralisk, osh Rr Gaötan de Larochefoucauld föreslog att fylla den lucka, som genom dess upphörande skulle uppstå i statsinkomsterna, genom besparingar inom milhtärstaten, och att sätta på fredsfot de delar af armdten, som ännu hållas på krigsfot. Paris och flera delar af landet lida genom öfversvämningar. I hufvudstaden hafva KSeinen stigit högre, än man vet den hafva gjort på mer än ett sekel. Öucierne Gråve och St. Paul hafva några dagar stått under vatten, Så att man måst med båtar ro mellan huserz . Vägerne till St. Cloud och byarna deromkring äro oöfversvämmade, och hela slätten nedanför St. Denis och Bezons Liknar en stor sjö. I Bourges vid Cher har vattnet anställt stora förödelser. — Med Dijon har man Ag ee FE ooo PGP lhamaaeE sn I TOTE FT