Aftonbladet – 20 maj 1836, sida 3

JU hv, Al ITVAv Lil dorl ed bränd dl et Vis L AUi skops-förråd, säcant man med rätta bas fordra af hearjo väl organiserad elementar-undervisvings-ansta!t; utan innefaiter äfver, i lika Lög grad med hvarjz crdvadt familjebfs ävdsmål, den harmoniska utveckling n af diss elevers Så moraleka so -pbysiska krafter ceh förmögenheter: med eit ord, Skolsn ovfiliar barnits cch snili: gens hela uppfostran tll vpplys och ovVirkom monniska och medrvorga:e. Huruvids min, un er alla de föregaende åren af Cokolans tillvero, allt d lyciats — fin na de rätta med!en för byssnimieda ändar o!s vinurnde, ämnar man icke här ondersöka; men ran anser sig dock höra nämna, ait man med oaflåtlig uppmi ksamhet sökt begagna den under skolans utvecklivg vunna erfarcohet till att a hj:lvpa de brister cch ofulikomligheter, från hvilka denna :nrättving icke tera äs andrackur nat i sin fösta bö j.n frisäga sig... — Förhättringar befva dirföre td efter annar bl! fvit gjords; men då allminheien sedan tfängre tid saknat underrättelse derom, har men velat bärmed Flomna en i möjligaste korthet affattai berättelse om såolans nöärvarande skick, på det att allmänheten deigenom måtte blifva i tillfälle att psöfva, huruvisa derna: in ättnisg må fö tjena de:s förtroende Hvad serskildt b träffar undervisningen, antager Skolan först eu för alla dess elzver gemensam clementarkurs, omfattas de de äelar, af en allmän humanistisk bildn ng, hvilkas kännedom sed räsva kan fordras af hva:j: upplyst madborsare. Derjamte vill skolan medd la ea fullständigare och mera specie! insigt i de kuust-p g:erar, som, efter inhemtandet af nyssusmuda eclemertarku s, hefiucas direkt leta till det må!, som med hvsrje secskild elevs uppfostran blifvit afs.dt. Säluvda är vid deona kola väg öppnad för ernåcnde ej mindre af de för dena full tändiga stud.ont xamen erferderiiga kunskaper än ock af den bi!doi g manaf en till state.s mera prastiska yrken utgående yngiig sed rätta kaa foröra. Undervisniogsamnena insia skolans elementar-afdelwng, 1) iwiika äro fördelade på 5 zlasssr utgöras af: Religionslära CKateches Bipi Hist. och, för dera som skola afgå till akademi, Dogmatik), Språk (Svensk grammatik, Frarska, Tyska, Latin och Grekiska eler, i de två sisträmndes ställe, Engelska), Mathematik (Arilbmetik, Algebra och Geometri), Geografi, (physisk, efter kunstruktif isethod, ch politisk), Svenk ect allmän historia, .skrifoing. ritnieg, musik, gymnastik och fiktaimg samt dans. De !efrande spiåken talas under de till desamma ansligna lektioastimmarna och dessutom, så vidt ske kan, under det dagliga umgänget :zed lärsarne i rämnde spåk. För explikationen af dessa språk begagnas utom de vanliga läroböckerna, utvalda klas.isia författare; 2) — De vå stället boende lärarnes antal är för närvarande 9 (musnkliraren inberäknad), deribland numera två för Franska språket, hvsrtill komma ära:ne för sycmna tik och fäktning sawt dans. — Till sia rådande lirumethod har skolan antagit en mode-erad ämnesläsning med fi flyttping, så att hvarje elev kan, oberoende af sin2 kamrater, uppflyttas i högre klass, så snart han fullt redogjort för de p:rsa, som till den lägre klarsen höra. Dessa klasspessa äro fördelade i mindre delar — kurser —, hvilka i de läg ta klasserna til! vidden föga öfverstiga vyaniga skolIexor, men som småningom blifva större, a:ltefter en hos de bögre klassernas elever antagliga slörre förmågan att fatia uch sammanbålla. Dock mäskes dervid, a t de minst försigkomna eleversa och de, som genom Srist få utvållande flit icke avses kanna med fördel följa den nu i korthet antydds tursiäsningen, tillhållas att redosö.a för timlexor. — För all åter an!yda, huruvida tillräcklig pröning af hvarje serskild eleys, på sätt ofvan pämnd:es, inticmtade kunsiapsförökning 2stadkommes, får man här cneast i korihet nässna, ati en igt lektionssessals nuvarande uppdäl ning hvarje klass har under de flesta lektioner — med undantag sf nägra mathematiska — sitt serskilda läroämne inför den iärare, som deruti uvdervisar; att vissa timmar saxsma vecka användas for sva je klass till korjunktiva Öninzar i prOnorciati Pp, resolutiox och gyl, om vid språk-usdervisningen är at högsta vigt; samt att ingen eev tillåves lemna sin kurs, ionan han på cen gång kan fullt redogöra för dewsamma. Då läsjungen sälsnda under läraren: uppsigt och biträde ;nhemtat det tu spensum, hin sedermera .cke tillites lemna, invan ban i sin examen kunnat deslör futlt redogöra, och cå i kur: följden som oftast repetitiorskurser förekomma, så t rde väl svårligen kunna bestrilss, a t skolan i sin plan gjort allt det afscen e på kunskapens grundligbet, som skäligen kan önskas, — Slulebgen må ans ärkas, att de, som vilja intemta kännedom om resultaterpa af undervisnisgen vid skotan, dertill ega ct lämpligt Ullfälle så vil genom dena till den 3 nästinstundande Juni utsatta allmänna virlterminsexamen som ock genom den vid ungefär samma tid inträffande afgångsexamen med 3 af skolans elever, af hvilka tvenne då komma att till Akademien demitteras. Om tiden för derna sistnämnde examen skall underrättelse meddeias i de allmänna tidningarne. För ait derefter avgifva grunddragen af tolans disciplin, bör först märkas, att det förhållande af familjelif, som eger rum mellan skolsns funktionärer och elever, nödvändigt måste i bög giad utestänga arledningar ti!l hårdare bestraffaing, då nämligen de med ädlare anlag begåfvade, under det ständiga umgänget red dem som skola lida deras utbildning, icke kunna fösfea alt genom stt exempel gifva förökad krait åt dz föreskiifter, avilkas ållydnad ar de mirdre utvecklade lärjungarne, oaktadt det ständiga bovakandr.t af de förras belgd och de sednares törbåtllande eljest rätt ofta skulle påkalla strängare bevekelsegrunder — Vid bestämmandet af skolans sir.ff har dess styrelee följt sin öfvertygelse om riktigheten af den åsigt, att barnet och ynglingen böra behandlas utan åsidosättande af deras menniskovärde; i 2rledning hsa:af första graden af kestraffning är nedsittnicrg bland kamrater och dermed följande minstadt förtroezrde och förlorade rättigheter; och när sta steget förlust af ytire frihet (arrest). Men skulle dessa åtgärder icke finnas nog verksamma för en elevs förbättring, skall stolan derom underrätta dennes målsman, som då eger att skilja honom från skolan clcr, i anuat fall, ställa honom under Rektors enskildta betandling, oberoende af skolans allmänna straffbestämmelser. Domarematten vid skilan utöfvas numera endast af Rektor. som. när kan så för godt finner. ezer att till sitt hyros 4.