Aftonbladet – 11 maj 1836, sida 2

BOSE GRS TEA ln -—XS RR UTRIKES. Preussen. Europa lärer änteligen vara den så ifrigt efterlängtade -fimänna afväpningen helt nära. Ludvig Filips söner å sätta sig på furstebänken med Prinsarne i Berlin och fVien — verldens lugna är tryggadt. Så bedömes ställaingen i en af dessa ominösa bref, som ibland af vederbörande utsändas i verlden genom Al gemeine Zeitung, detta språkrör för kabinetternes hulda hviskningar till folken. Se här hvilka fredliga konstellationer, man d. 16 i förra månaden såg på den politiska himmeln från Preussen: i Allt bidrager nu till fredens befästande och att göra det möjligt för regeiingarne, att slutligen skrida till den allmänna afväpningen. — Osterrike har redan gjort början med reducerandst af sin armte. — Det umgicks redan med derna plan, då ännu hela verlden darrade för oenigheter, och ville söka tvedrägtens äpple 1 Orienten; denna makt verkställer nu hvad den länge öfvertänkt, och ger derigenom det skönaste exempel, som kan hedra en fridälskande men karaktersfast regering, nemligen att, om den var den förste att rusta under den allmänna förvirringen och då fara hotade, så vill den icke vara den siste att, när allmänna sinnesstämningen åter blifvit lugnare, plantera fridsbaneret och stärka det allmänna förtroendet. Och i sanning, när det för sin försigtighet bekanta Wienska kabinettet anser tidepunkten vara inne, att låta det öfverdrifaa i den väpnade styrkan taga slut, och att befria folken från de bördor, under hvilka de nu försmägta, hvem ville väl då ännu tvifla på, att kabinetternas bemödanden blifvit krönta med den fullkomligaste framgång, att det lyckats dem att från Europa afvända de faror, som ännu helt nyligen hotade det? Fridens fortfarande är numera liksom officielt erkändt, och den allmänna afväpningen proklamerad af Österrike. Denna uppmaning skall finna återsvar, och behjertas så väl hos oss, som i Ryssland och Frankrike. Hvad som hufvudsakligen kunde föranleda Ryssland att stå rustadt, var den Orientaliska frågan; men det gifves icke mera någon Orientalisk fråga; hvad som höll Frankrike under vapen, var fruktan att se Julirevolu:ioneu bestridd: den har blifvit tolererad, då den, tack vare Ludvig Filips ansträngningar, visste att hålla rätta medelvägen, och att skingra slla de farhågor den uppväckte. Man skell alltså icke dröja i Petersburg och Berlin att följa den impuls, som bl:fvit ; gifven från Wien. Ty så betänklig än Spaniens ställnings är, genom hvilken ensam Frankrike kunde blifva : tvunget att bibehålla sin krigiska hållning, så har det dock, genom de stora : kontinentalmakternes sammsnstämmande vilja att förebygga allt, som åter kunde uppväcka missförstånd, blifvit möjligt för Frankrike, att i lugn och utan formlig intervention afyakta : slutet på den katastrof, som hvilar öfver Spanien. Frankrike skall, såsom vi hoppas, taga det a parti, och dess siyrelse låta sig angeläget vara, att förminska armdens stam, och derigenom motsvara det iörtroende, så väl nationen, som främmande mskter hysa för henne. Fransmännens Konungs omfattande blick, som gjort att han allt hittills med en sällsynt försigtighet betraktat sakernes ställning i Spanien, skall ännu ytterligare leda honom ait behålla fria händer, och att handla i den anda, som är en borgen för befästandet af hans thron och hans dynasti; och om den endrägt, som hade verldens lycka till mål, hittills blott befordrades på den diplomatiska vägen, så synes han inse nödvändigheten, och denna hans åsigt delas fullkomligt af de andra monarkerne, att regenterne å ömse sidor ännu mera närma sig hvarandra, ja offentligen visa, att de icke på något sätt hafva för afsigt att draga sig undan för hvarandra, och att ingen personlig ovilja vidare kommer att herska dem emellan. 2 Ryssland. Kejsar Nicolaus har i ett mycket gracieust handbref skickat Grefve Pozzo di Borgo AndreasOrden i d:amanater. Hans Moj:t utirycker sin förhoppning, att Grefven ännu länge, liksom uvder de sista 20 åren, skall egna sina tjenster åt medverkan till allmänna fredens befästande. Huruvida denza ?medverkan kommer att bestå i en resa till Italien, för att sköta sin helsa, eller flyttning till Paris, för att der lefva såsom privat lirer icke dröja länge att visa sig. Engelska bladen tala ganska bestämd: om Grefvens dissrace i Peterson I