De utländska posterne, som bordt arkomma i går, inträffade ej förr än i dag på morgonstunden. Tidningarne som de medfört, gå från Paris till och med d. 27, och från London till och med d. 29 April. De senaste Hamburgerbladen äro af d. 3 dennes. Frankrike. Allmänna uppmärksamheten är egentligen upptagen af de båda Prinsarnes resa och af kanonstöperier om dess ändamål och troliga följder. En märklig företeelse är det ända till äcklighet dryna smicker, hvarmed de doktrinära bladen öfversålla. de båda Kungliga plantorna, till den grad, att det vida öfvergår, hvad de legitimistiska bladen kostade på Angouleme och Berry under restaurationen. Journ. des Debats synes öfverträffa alla sina medbröder, och upphöjer till himla tronarfvingens höga själsgåfvor och förvärfvade krigsära (?) samt Her tigens af Nemours sträfvande till storhet i sin broders fotspår. Huru pass J. des Debats (d. v. s. Hr Guizot) förstår Juli-monarkien eller någon annan konstitutionel monarki, synes af följande passage : Hittills hade våra ambassadörer blott underhandlat med regeringarna; Hert. af Orleans skall underbandla med Furstarna sjelfva. Hittills voro vi representerade :hos de främmande kabinetterna; hädsinefter skola vi representeras hos dynastierna, och det af en prins, som känner den höga rang och det oskatibara värde, hvilka ligga i kraften af nationens vilja. — Tidningafna sysselsätta sig med de minsta detaljer af arrangementerna för resan. Hertigen af Orleans skall resa under namn af Grefve af Eu, och den yngre brodren såsom Grefve af Penthiövre. Parisiska polisen har satt sig i kombination med alla Tyska poliser, för att förmå dem tll vaksamhet och nit under Prinsarnas vistande i deras respektive områden. Man skall hafva fått försäkringar om ganska vänskapligt emottagande öfverallt; hvilket storligen lärer hafva förbluffat legitimisterna. Den hberala pressen deremot anser möjligheten af resan hafva uppstått genom ett närmande 1 tänkesätt mellan Franska hofvet och de absolutistiska; och då desse icke det ringaste vikit från sina principer, mås:e Franska styrelsen hafva nårmet sig den absolutistiska politiken. Ändamålet med hela det stora företaget är också ett föremål för gissningar. Jourp. du Commerce yttrar, hvad som ock torde vara sanringen närmast, eller att en förmälning åsyftas med Prinsessen Maiia Theresia Isabella, Erkehertig Carls älsta dotier. Man hsde, heter det i nämnde blad, förut ämnat henne åt Krorprinsen af Bäjern; men han behagade henne icke. Deita ville lika litet lyckas den Ryske thronarfvingen, som 1 Töpliiz presenterades för henne. Det taltes äfven em Korungen i Grekland; men både hennes far och Kejsaren ansågo Grekiska thronpen nåcot osäker och voro föga hågade för förbindelse med Ryssland. Prinsessan har dessutom flera gånger fått löfte alt icke blifva ett offer för politiken; och således kommer det derpå an, om Hertigen af Orleans kan lyckas behaga henne. Man yttrar temliger. oförtäckt, att Pol:ckarnas förvisning varit ett försoningsoffer, hvärmed de absolutistiska hofvens vänskap och gunst skulle vinras för den tillamnade ressn. På annat sält kan man icke förklara strängheten mot ett företag, som stod i fullkomlig enlighet. med kamrainas, vid sessionens början yttrade tänkesätt, och:dessutom på förhand var gilladt af inrikes ministerns vikarie. Gasparins nämrde — bifall samt hans uppgilt, alt åtgärden var föranledd af Ryska beskickningens reqvisition, äro ställda utom tvifvelsmål,