Med Norska Morgenbladet med gårdagens post, följer en serskild bilaga med öfverskriften: Kungörelse stäld till det Norska folket från en Norrman, och innehållande en uppmaning att låta uppresa en kollossal hedersstod till ett bevis på Norrmannens beundran, kärlek och tacksamhet, för sin ädle Konung CARL JOHAN. Författaren till kungörelsen säger att ideen härtill hos honom uppstått redan under förra Storthinget, då en motion väcktes om 39,000 speciers tillökning i anslaget till Konunga-residensets uppförande. Han tillägger, att han blifvit stärkt i denna idd af en annan artikel i Morgenbladet, hvaruti på ett ställe lösligen vidröres, att ett monument i sinom tid torde komma att resas till Carl Johars ära. Men han afviker i en vasendilig hufvudpunkt från den artikelns författare. Han tror neml. att statyen bör uppresas straxt, eller så hastigt som möjligt, då deremot den andre synes vilja hänvisa på framtiden. Men, frågar han vidare, — tillhör den oss? ögonblicket ensamt är vårt, och i detta anstår det oss att handla efter våra känslor Poch vår öfvertygelse. Våra efterkommande kunna omöjligen komma att sakna sinne för det stora, det sköna, det upphöjda; men känslorna för den stora Kungens värde torde möjligen kunna blifva icke alldeles så lefvande hos efterverlden, som hos den närvarande generationen, hvilken omedelbart sett och först Ppjutit det goda af hans visa och ädla åtgärder. Utrymmet tillåter oss icke att in extenso meddela innehållet af denna kungörelse, men vi knnna likväl icke underlåta att införa några af de kraftfullaste stroferna deraf. Var det icke? — säger författaren — såsom ett Ptecken från allfadren, hvilket kan tolkas: Norges folk är mig välbehagligt, och se! innan kort vill jag sända eder Carl Johan såsom eder yppersta! Han kom, och-hans första ord ljödo: folkets kärlek min belöning. Ja, det Norrska folkets kärlek har han, och det i hög grad; men låtom oss, så att säga, göra den mer, åskådlig för honom, för alla Europeiska nationer, för alla Europas furstar. — — Derföre landsmän! bröder! låtom oss förenas för att så hastigt som möjligt utanför Kungaboningen föranstalta om en smakfull och kollosal hederssted för vår ädle Konung Carl Johan. — För detta ändamål inbjuder författaren till en subskription öfver stad och land, ej öfverskridande 3 specier på mdividen, och föreslår att samla dem på den 17 Maj, på det denna glädjeoch jubeldag måtte få en ny glans och hkasom fastare sammanknyta det heliga bandet emellan folket, grundlagen och Konungen. Norrska bladen omtala flera större förändringar i det högre militarbefälet. Vice-amiralen Fabricius och StatsRådet Fasting skola begärt afsked, likasom -en Kommendörkapten Budde, då Kommendörkaptenen och GeneralAdjutanten Möller skulle vara närmast till chef för marinen. Morgonbladet säger också, au General Stabell tros ämna taga afsked och att högsta befälet öfver armeen då skule tillfella General-löjtnanten Baron Wedel Jarlsberg och GeneralAdjutanten för armeen GeneralMajor Sporck blifva chef för 2:dra Aggerhusiska inf. brigaden, och en Öfverstlöjtnant Black GeneralAdjutant för armen. .