Aftonbladet – 6 maj 1836, sida 2

(Malmo Lar.) rr OM REPRESENTATIONS-FRÅGAN. 2 Artikeln: Vi hafva redan uti den föregående artikeln angående detta ämne, i sista Tisdagsbladet, vid anförandet af de åsigter Hr Professor Grubbe framlagt uti en svit upsatser i Statstidningen, gifvit tillkänna, det vi ej kunra dela den hoplappningsåsigt, som förfäktas af åskilliga, hvilka yttrat sig i ämnet. Vi skola nu, för närmare utveckling häraf, försöka upptaga tillbesvaramde de hufvudsakligaste invandningar Hr G. framställt emot principen af allmänna val, hvarmed vid förstå motsatsen af nuvarande ståedsval. Innan vi följa Hr G. i dess artikel torde det härvid tillåtas oss åberopa ett yttrande på Riddarhuset sistlidne Riksdag af detta blads utgifvare, Hr L. J. Hjerta, ueder diskussionen om representationsfrågan, den 11 Oktober 1834, emedan detsamma upptager: till vederläggning just åtskilliga af de invändningar emot de allmänna valen, hvilka nu äfven förekomma i Professor Grubbes artiklar, och då framställdes af Friherrarna L. Boye, Klingsporr, Ehrenborg, Herr von Hartmansdorff m. fl. Som det icke tillförene varit synligt i någon tidning, torde läsaren tillåta oss att jemväl meddela ett utdrag innefattande det hufvudsakliga innehållet. Det igenfinnes i 14 häftet af Adelns protokoller, pag. 344, och lyder som följer: — — Hvad sjelfva saken beträffar, tror jag lika med den talare, som sist yttrade sig, att man icke behöfver uppdraga den mycket skuggade taflan af framfarna tiders split och förvillelse inom vår ståndsrepresentation, för att komma till den slutsats, att opinioren är. allmän derom, att våra representationsformer äro bristfälliga, och jag är till och med öfvertygad, att denna opinion är foga skiljaktig derwinnan, att grunden till brisifälligheterna ligger uti vår fyrdelade stiåndrepresentation. Jag tror icke, att man för bevisandet häraf behöfver ingå i någon theoretisk afhandling om samhällets elementer. Jag anhåller, mine Hrr, att få fästa Eder uppmärksamhet derpå, att ett vida närmare bevis finnes till hands, — ett bevis, så vigtigt, att jag knappt kan föreställa mig, att det skall jäfvas af någon inom detta hus, som icke handlar utan allt afseende på skäl och facta; jag menar, mina Hrr, det beviset, att vi sett den förmögnaste och en af de mest aktningsvärda corporationer i samhället, en korporation, hvilken genom sin ställning är mer än någon annan intresserad för ordningen och det bestående, jag menar ledamöterna af Stockholms börs, nyligen, uti en till K. M. ingifven petition, nästan enhälligt uttrycka den önskan, att hvarje fullmyndig öch sjelfberoende Svensk medborgare, utan afseende på börd eller yrke, måtte kunna välja och väljas till ledamot i representationen. Men då flere ledamöter mot grundsatsen af allmänna val gjort erinringar, hvilka icke böra lemnas obesvarade, emedan de lätt kunna vederlägges, anhåller jag: att några ögonblick dermed få upptaga Ridd, och Adelns tid. Jag vill icke uppehålla mig vid den motsägelse, Som eger rum emellan det yttrande, som den ädle Friherrn här bredvid mig (Frih. Boye) i dag afgifvit emot grundsatsen af allmänna val, och de tankar den ädle Frih. vid 1815 rs riksdag yttrade i samma ämne, uti hvilka sednare jag, lika med en talare förut, Ber att till alla delar få instämma. Det må vara nog, att den ädle Frihersn sjelf med: en sällsynt contenance funnit, att icke allenast ingen absolut motsägelse, vten till och med en nära fullkomlig öfverensstämmelse eger rum emellan dessa båda yttranden. Jag ber att få öfvergå till några andra omständigheter. Den ädle Friherrn bredvid mig, äfvensom en annan-ädel Friherre midt emot (Frib. Klingspor), hafva framställt den tankan, att ett lands representationssätt utgör ett vilkor för regeringssättet. De hafva härutinnan onekligen uttalat en verklig sanning. De hafva framställt en annan grundsats, nemligen den, att det vore ett oting att sammansatta ett Anonarkiskt regeringssätt med en representation af republikansk sytning. Denna fråga är, jag bekänner ) det, ytterst vigtig och grannlaga: och jag vill derföre icke här försöka att fälla ett afgörande omdöme derom, huruvida icke äfven i denna sats kan ligga någon sanning såvida, att historien uti en aflägsen framtid kan komma att anföra de Europeiska staternas nuvarande konstitutionella monarkier såsom blott en öfvergångsformation till verkligt republikanska samhällsinrättningar: men jag heraställer, mina Hrr,då man här yttrat sig om republikanska institutioner, huruvida icke redan uti sjelfva det första begreppet af konstitutionel monarki, Is fa begreppet OM EN representation, i hvad form