STOCKHOLM den 5 Maj. De på förmiddagen ankomne utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 23, från London af d. 25, samt från Hamburg af d. 29 April. Frankrike. Pärskammaren antog. ändtligen den 20 April, efter långa debatter, lagförslaget om embetsmäns ausvarighet. Andringarna voro så vigtiga, ait legen kommer att återgå till Dep. kammaren. Hvad som mest väckte dissensus bos Hrr Pärer, var frågan, huruvida embetsman skulle kunna tilltalas för fel i ijensten, utan auktorisation från StatsRådet. : Beslutet blef, i enlighet 2ed vederbörandes önskan, att en dylik auktorisation är nödig, hädanefter som. förut; hvarigenom således på Julirevolutionens utveckling till utvidgad folkfribet . ett ytterligare prof har visat sig., Man påminner sig, huru det alldeles enahanda förbudet för enskild mani Sverige att tilltala. embetsman, utan att få aktor af JustitieKansleren sig till biträde förordnad, väckt ond blod hos oss. Dec trettio Polackarnes förvisning från Paris spökar mycket i iidningarna. Vederbörandes oiganer söka naturligtvis vederlägga den uppgiften, att förvisningen skett på Rysslands begäran. : Messager gör. en historisk framställning af hela händelsen, ungefår på följande sätt: Nyss sammanträdde trettio af här vistande Polackar, de anseddaste och aktningsvärdaste, till en konfederation, , som åsyftade att gifva. den Polska emigrationens interessen och behof en ; medelpunkt. Ingenting mot ordningen stridande åsyftades, endast välgörenhet och humanitet. Andamålet skulle befrämjas genom iryckta ekrifter och cirkulärer; hvari man ej skullg på ringaste sätt öfverträda lagarna. För att ännu mera försäkra sig, att ingen tinganstötligt skulle finnas i företaget, blefvo plan och cirkulärer underställda Inrikes Ministerns pröfning; och de gillades af Wnder-Stetssekreteraren, H:r Gasparin, som till och med gick in i konferenser och gaf vänliga råd om bästa sättet att vinna ändamålet. Sålunda tryggade, läto de konfedererade införa sina cirkulärer i några tidningar; fom äro :Pohlska saken tillgifna. Genast besvärade Ryske Ministern sig; och de trettie konfedererade blefvo uppkallade i polisen och strängeligen befallde att lemna Paris. Flere försökte remonstrationer. Den 21 April hade General Dwernicki ett samtal med H:r. Montalivet och Gasparin. Den förre anmärkte, att konfederationens principer vore allt för demokratiska, hvilket åter Dw. tyckte lända den till heder. Förvisningen ur Paris, anmärkte M., kunde icke anses för ett straff; och Dw. svarade, att den vore värre än ett straff, den vore ena förolämpning -: och en orättvisa. Då M. ytterligare sade, att förvisningen ingalunda skett på Ryska beskickningens eller någon diplomats begäran, åberopade sig Dw., hvad Herr Gasparin dagen förut sagt honom i Ledochowskis och Stemplow skis närvaro, Detta ville G. icke påminna sig; och Dw. bad M. att än en gång läsa motiverna i det af bonom sjelf utfärdade förvisningsdekretet, hvari det heter: Regeringen vidtager denna åtgärd för att upprätthålla det goda förståndet med de vänskapliga makternma.. Slutligen begärde Dw. pess till England för sig och sina olyckskamrater, men anhöll om 20 dagars anstånd med afresan. Endast åtta dagar beviljades imedlertid; och inem den 29 April. skulle samtlige de 30 konfedererade vara ur Paris. Man torde hafva befarat, att de främmande diplomaternas gratulationer på Filipsdagen (d. 1 Maji) skulle blifva för kalla. I avledning af denna nya bedrift af Juliregeringen (hvilken påminner om hvad på ett och annat siälle tilldragit sig med Pohlackar, som först fått vackra löften och sedan blifvit bortkörda) upräknar Messager de siora tjenster, som flera bland de:nu förviste fordom gjort Frankrike under Kejsartiden. Dwermcki har för några dagar seden gift sig med en Fransyska af god familj. — Ofvannämnde tre delegerade at konfederationen (PT wernicki, Ledochowski och Stemplowski) hafva ingifvit en petition till Deputeradekammaren, der den imedlertiid icke kunde förekomma till discussion förr, än det vore för sent och konfederationen redan bortkörd. Konungens båda äldsta söner, Hertigarne af Orleans och Nemours, skola, enligt hvad i Moniteuren är tillkännagifvet, i början af denna månad anträda en resa till Tyskland och först till Berlin, der de vilja öfvervara vår-manövrerna. Denfrån resa de till Wien och 3terkomma till Frankrike i Juli. — Täta kurir-vex