Aftonbladet – 3 maj 1836, sida 2

ej vara svårt att förutse utgången, ehuru det vore mindre grannlaga att yttra en gissning derom på förhand. Vi vilja hellre såsom en kuriositet, och — till jemförelse mellan den Svenska och andra länders lagar för sådana fall som dessa, här meddela ett utdragaf den Fransyska code penal för att se, hurudant ansvaret hade blifvit om det varit i Frankrike det nu öfverklagade våldet blifvit förötvadt. Föreskrifterna i Fransyska lagen angående ansvar för hugg och slag eller öfvervåld som sker med vilja, innefattas i Code penal, 309, 310 och 311 SS:na hvilka lyda som följer: 309. Hvar som åstadkommit blessyrer eller burit våldsam hand å en annan, skall, om sjukdom eller oförmögenhet till arbete under mer än tjugu dagar deraf åkommit, straffas med reclusion (Uti 21 årtikelu af samma balk finner man, att reclusion vill säga fängelse med arbete under minst) fem och högst tio års tid). 310. Om brottet blifvit begånget med berådt mod (premeditation) eller försåt, straffas med tvångsarbete på viss tid (Härmed menas arbete på galererna eller fästningar, på allmänna platser m, m. med jernring om foten). i au. Nu har våldet icke orsakat sådan sjukdom eller oförmögenhet till arbete, som säges i 309 ; då straf7fes den brottslige medifängelse från en månad till 2,år oeh med böter från 16 till 200 francs, efter omständigheterna. Har det skett med uppsåt, eller försåt egt rum; straffes då med fängelse ifrån två till fem är, och med böter ifrån 50 till 500 francs.