Aftonbladet – 3 maj 1836, sida 1

HrSauzet, och underrättade Fransmännen , att de hade en minister med ett eget sjelfståadigt system, som alideles icke var någon slafvisk kopia af det föregående. Hr Montalvet har icke velat stå efter sina båda kamrater; äfven han hade sitt styrelsesystem på fickan; det är det senast kungjorda, således förmodligen det, hvarefter Frankrike tills vidare kommer att regeras. I Pärskammarens session d. 21 April läste han upp det, då fråga var om de hemliga fonderne. Det behagade Pärerne så väl, att de beviljade 1,200,000 fr. Vi meddela här nedanföre detta program, och skola, när Her Maison, Dupecr, Passy, Pelet och dArgout under de följande månaderae hinna fram med sina, likaledes meddela dem, så att våra läsare måtte få en klar öfversigt af det Fransyska kabinetiets politik, byggd, såsom Thiers försäkrat, på den fullkomligasie sammanstammelse i grundsatser och åsigter mellan kons-ljens alla ledamöter. Hr Moniahvet yttrade sig, vid det förutnämde tillfället , på följande säit : När ett kabinett bildas, så känner man de individer, af hvilka det sammansättes; man vet huru de hittils handlat; man har alltså en garanti för deras blifvande handlingssätt. Flere af mina kolleger hafva nu redan i sex år tagit del i:de regeringsåtgårder, genom hvilka Frankrikes lugn och lycka blifvit återställda; alltså kan man med trygghet lita på, att de för framtiden skola handla på samma sätt. Och just på det intet tvifvel måtte finnas, att vi mena hka allvarligt med lugnets och ordningens upprätthållande, som våra företrädare, hafva vi af Kammaren begärt en så beiydlig summa för de hemliga utgifter, hvilka just bafva afseende på dessa föremål, och försmått att genom begärande af en mindre, förvärfva en falsk popularitet. På samma sätt hafva vi, för att visa huru allvarlig vår afsigt är att upprätthålla Septemberlagarne, för Deputerade Kammaren framJagt forslag till deras nödvändiga kompletterande (lagen rörande sättet för omröstnirg inom jury); detta förslag har blifvit antaget, och således hafva vi sörjt för verkställigheten af de lagar, vi ärft af våra företrädare. Äfven i fråga om amnestien hafva vi redan förut inför Deputeradekammaren yttrat oss, såsom vi i dag yitra oss inför eder, i eder anda, mina Hrr! och i våra företrädares anda, nemligen emot denna smnesti, — Väl har en af mina embetsbröder förklarat, att vi hvarken äro ministeren af den 13 Mars eller ministtren af den 11 Oktober, utan det sjelfständiga kzsbinettet af den 22 Februari. Men det behofs blott att kasta en blick på de serskilda epoker, då dessa kabinetter bildades, för att skingra äfven det ringaste sken af att de skulle stå i strid med hvarandra. Då kabinettet af oden 13 Mars formerades, hotade en Österrikisk arm Italien, och upploppets vågor svallade högt på våra gator. Då var energi af nöden, då fordrades att kufva upploppen med kraft, och Casimir Perrier utveeklade den. Likaså när kabinettet af d, 11 Oktober kom till styret. Då var Vendge i uppror; Hertiginnan af Berry drog omkring i Frankrike; i Lyon organiserade sig upproret. Ksbinettet behofle alltså åter utveckla en stark motståndskraft, och det visade att det egde den. Lyckligare än de båda förra kabinetten, hafva vi, kabinettet af den 22 Febrnari, funnit för oss ett återställdt lugn, och fastan vi alltså utgå från samma principer som de, så är det oss dock förunnadt, att kunna utan inkonseqvens modifiera dem vid tillämpsingen, just emedan de förändrade omständigheterne medgif-a en sådan modifikation. Skulle någon hålla en branufakla — beredskap, för att tända en ny 5 och 6 Juni (1832), en ny 11 April (1834), så skulle vi uppbjuda allt för att förekomma en sådan brand. Om vi icie kunde förekomma den utan misslyckades deri, så skulle vi veta att lika kraftfullt bekämpa och straffa ett sådant atteniat, som våra föregångare gjort. Men i brist af en sådan nödvändighet, skola wvi visa vår energi, vår motstandskraft, vid ullfälle af de organiska lag.rs föreslående, åt hvilka vi nu omsider kunna gifva tillvarelse; vi skola visa dem i skyddet för landets materie la interessen. Vi hoppas att annu lugnare tider gansk snart skola tillåta oss, att gifva verklighet åt alla de förbättringar vi lofvat, och att så väl i administratift hänseende, som också genom sådane lagar, hvilka före. trädesvis äro beräknade för de materiella interessena, . motsvara det närvarandes behof. Låtom oss icke stöta oss på ord; låtom oss fastmera glädja oss åt, att vi hafva kommit till en sådan enighet i grundsatser, att ingen annan strid mera är möjlig än den om narsn. Det gifves icke mera några serskilda politiska färger ; det gifves blott nyanser af en och samma färg. Det nya kabinettet vill icke företrädesvis tillhöra någon af dessa nyanser, det sträfvar fastmera efter, att kring thi onen förena alla nyanser af thronens ock Statsförfattningens vänner. i I 1 Tyskland. re Oo AR TT AA