inra, att innan handlingen angående smeden Kolm offentliggjordes, Redaktionen hade haft tillfälle att se Härads-rättens protokoller i fera emot Herr prosten Holm anhängiga mål af en besynnerlig karakter; att om än Hr Prostens handlingssätt i dessa mål på ett fullt nöjaktigt sätt blifvit förklaradt, såsom det synes af vittnesaitesterna, så måsie det väl snanare räknas såsom en granlagenhet å Red. sida, att icke nämna ett ord om dem tillika med målet emot smeden Kolm, än att vi skulle behöfva vidkännas någon beskyllning för motsatsen; och att hvar och en vid något eftersinnande skall finna, det införandet af handlingarna i målet med smeden Kolm skedde, icke så mycket för sjelfva målets vigt, hvilket angick en obetydlig skuldfordran, som fastmer derföre, att sjelfva den besynnerliga tilldragelsen vid stämningens kommunicerande med Hr Prosten, den barocka uppställningen af sjelfva stämningsmemorialet och allt som deri omrördes, samt jemväl de högst originella idderna i HäradsRättens utslag utgjorde en samling af kuriosa, som väl förtjenat att prydas med ett återupptagande af den i detta blad tillförene begagnade rubriken : Kaleidoskop. Härmed torde nu tillräckligt vara yttradt å Red:s sida, till bemötande af tillvitelsen för ett förbastadt eller partiskt handlingssätt. De ifrågavarande vittnesattesterna lyda som följer : Afskrift. Härmed lemnas det intyg, att en Söndagsafton för fleraår tillbaka kom jag gåendes från Själevadsi kyrka i skymningen och då träffade jag Drängen Jon Anderssoni Tjern och Båtsman en Warg hvilka pa Prestren voroi slagsmål med hvarandra, men vid min tillkomst sprang Jon Andersson undan: begge syntes vara öfverlastade af starka drycker. Secermera när de kommo i ÖfverSjäla åkern, börjades slagsmålet åter och mycket ropande hördes ifrån dem, ochi.då sprang jag dit tillika med flere Prestegårds pig. r och andra som voro tillstädes, då såg jag Jon Andersen åter stå och slå Warg, men när ivi kommo började Jon Andersson åter springa undan, men han blef fastiagen och jag tillika med flera andra bar in Warg till Torparen Olof Olssons stuga, emedan han syptes vara utan lif, och när vi kommo in skickades till prestgården efter jättika och när vi badda honom dermed och med kallt vatten tvätta den myckna bloden ifrån honom kom han sig åier före; detta alt kan jag med liflig ed styrka när som påfurdras. Själevad den 20 April 1836. Jon Olofsson (bomärke) Torpare i Tjern Nåtra socken. vittna: J. Borgström Jonas Holmberg Erik Lundin klockare i Själevad Skräddare. Torpare Likheten med orginalet intyga. Uno Ulin . P. Sellin Komminister S. M. Adj. (Afskrifter) Härmed lemnas det sannfärdiga vittnes intyg, aft vid skymningen en söndags afton i Oktober månad 1827 ropar des, att en karl i OfverSjäla åkern blef illa slagen, hvarpå jag tillika med flere svrans dit, och då fanns en karl liggande 50 å 60 alvar från landsvägen på marken, med upprifna kläder, och illa tillpyntad af en annan, hvilken med knäna på den liggandes bröst stod och stog honom. Vid min och fleres tillkomst började väl den slående springa undan, men fasttogs genast, och befanns vara drängen Jon Andersson. Den slagne låg ulsträckt på marken blodig och utau tecken till lif, samt inbars såsom död, till torparen Olof Olsson i Öfver Själa, hvarest han, efter en stunds baddande med ättika och kallt vatien, åter kom sig före, men var så illa tilltygad i ansigtet, att ban, då han inbars, icke kunde igenkännas, utan då han kom sig för, upgaf sig vara båtsman och heta Warg. Detta allt kan jag med iiflig ed bestyrka när som hällst påfordras. Själevad den 19 April 1836. i Magdalena Andersdotter (bomärke) piga hos förre Tirparen Rönnlund vittoa: J. Borgström, Jonas Holmberg. Undertecknad, som ock var närvarande när båsman Warg en Söndagsafton år 1827 blef sligen af drängen Jon Andersson, kan intyga, att Wsrgen låg på marken utan alla tecken till lif, samt inbars så om död till torparen O!of Olsson i Öfver-jäle. Detta allt kan jag med liflig ed styrka när som hälst det jåfordras, Själevad d. 19 April 1836. Joh. Erik Wikman (bomärke) Torpare. ij vittna: J. Borgström, Jonas Holmberg. Undertecknad lemnar det vittnesintyg, att för flere år tillbaka bände en Söndags afton, att en Jershandiare kom in till mig, och sada: pni sitter bär inne och hör inte hvad som sker der ute. Hvad då? frågade jag. De hålla på attislå ihje! en karl, svarade han. Straxt derpi kom enaf Prestgårdens pigor vid namn Maja, och bad att de skulle få I ära in en karl, som bl:fvit ihjelslsgen Straxt derpå kom de inbärande med karlen, zooma befanns vara bätswan Varg från VWesterhuv, Men jag sig icke när hau blef slagen. Allt detta kan jag med liflig ed besty.ka när som det begäres. Själevad d 19 April 1836. Catarina Johansdotter (bomärke), Hustru åt Terp. Olof Olsson i Öfver-Själa. vittna: J. Borgström, Jonas Holmberg Skräddare. Likheten med originalen iniyga i Uno Ulin E. P. Sellin Komminister. 5. M. Adj. Utdrag af Sockenstämmo-pretoccll-t hållet i Själevads Socknpestuga den 30 Mars 1828. Då församlingens ledamöter hade enligt kungörelse ilaga