Aftonbladet – 29 april 1836, sida 1

SEE GR 05 Na SNRA UAV heterne af en komplott i Tortosa, som gick ut på att öfverlemna fästningen derstädes åt landets fiender. Då jag blef underrättad harom, afskickade jag genast brigadieren Fox, jemte en af mina adjutanter, till stället, då hela förhållandet med konspirationen fullehgea utröntes, och de förnämste deltagarne deri befunnos vara en af erkebiskopens förtrogne tjenare, Cabreras moder, och några soldater af femte lätta infanteri-regementet. , Trenne af dessa senare grepo till flykten; men alla de andra blefvo ställde inför en ordentlig och laglig krigsratt, som dömde dem a!lesamman till döden. Då detta tilldrog sig, erhöll jag från General Nogueras ett bref, hvari han bad om tillåtelse att få låta skjuta Cabreras mor, i anseende dertili att hennes son barbariskt mördat autoriteterne i fyra serskilda ståder, jemte många af de förnämste invånarne. På detta brefsvarade jag, att repressalier, för att åstadkomma helsosam verkan, skulle inskränkas till de orter, der brotten blifvit begångna; men som Cabreras mor hade blifvit dömd till döden, så anbefalltes generalen att låta skjuta henne, jemte biskopens betjent och de arresterade soldaterne af dS:te infanteriregementet, såsom ett tillbörligt straff för deras brott. Hvad finnes väl i detta förfarande, som sirider emot lagens tydlga bokstaf? Har ej regeringen talrika dokumenter af min hand, som utveckla och bevisa dessa facta? Hvarföre dragas de icke fram, för att göra slut på de personers prat, som, på afstånd från krigsteatern, endast sysselsätta sig med bemödanden att skada deras rykte, som icke känma någon annan väg än rättvisans, patriotismens och lagarnes? Detta förhållande är ganska obehagligt för mig, och fyller mig med en vedervilja, den jag borde vara förskonad från att känna. Mina tänkesätt i denna sak bevittnas tillräcklig deraf, alt jag gifvit befallning att försätta i frihet tvenne af Cabreras systrar, hvilka blifvit arresterade af guvernören i Tortosa. Turkiet. Från Konstantinopel skrifves den 23 Mars, att flere Tartarer den föregående veckan ditkommit från Redschid Paschas läger vid berget Taurus, med ganska goda tidningar från armeen, hvilken under hela den förflutna, högst stränga vintern, befunnit sig i bästa skick, och tillintetgjort alla de fientliga försöken af åtskilliga Kurdiska stammar, dem MehemedAli uppviglat mot Porten. Redschid Pascha har föreställt Sultan nödvän digheten af, att sätta Bagdad och Bassorah i godt försvarsstånd emot Ibrahim Pascha. Den Turkiske generalen säcer, att Ibrahim beslutit, kosta hvad det vill, att sätta sig i besittning af dessa båda städer, antingen gnom list eller våld. Det försäkras att Sultan, i följd af denna föreställning från Redshid Pascha, står i begrepp att låta öppna underhandlingar med England om verkställande af den försvarsplan, som redan blifvit uppgjord, och enligt hvilken alla de erforderliga förråden skulle transporteras direkte från England till Persiska viken, och derifrån vidare på Eufrat. Det synes, som understödde Lord Ponsonby mycket nitiskt denna plan. En Fartar från Persien har anländt till Konstantinopel med depescher trån Turkiske ambassadören Essad Effendi och Hr Ellis, Engelsk minister vid hofvet i Teheran. Den senare har icke lyckats i den tillämnade negociationen af en handelstraktat mellan England och Persien, och var mycket missnöjd med Rysslands öfvervägande inflytande i Persien. Essad Effendi qvarhölls ännu i Erzerum, af den förfärligt stränga vintern, hvilken sträckt sig till Persien, Armenien och Indus och uttagit nästan flere offer, än koleran och pesten. En mängd boskap har omkommit. En kadi med en ganska talrik stam säges hafva blifvit begrafven under snön i provinsen Erzerum.