Aftonbladet – 28 april 1836, sida 1

SNRA NR Frankrike. Lagförslaget om ministeransvarigheten föranleder uti PairsKammaren lifliga diskussioner. Så vigtiga ändringar tros deraf blifva följäen, att lagen kommer ett återgå till Deputeradekammaren, hvarföre den också knappast kan blifva färdig under denna session. Interesset för frågan har minskat sig, sedam man begyut inse svårigheten af att forebygga små förseelser, men deremot funnit korrektivet mot grofva brott säkrast ligga i der stora allmänna ansvarighetsprincipen och i det stiraff, som allmäcna tänkesättet förstår ukräfva. Men en civil ansvarighet behöfde deremot stacgas för de fall, då penningeanslag göras, som icke äro genom kammrarnas beslut auktoriserade o. s. v. Oppositiouen i Deputeradekammaren ville, vid förslagets debatterande der, att dylika utgifter skulle betalas af ministrarna ur egen kassa. Detta vore erda utvägen att förebygga slöseri med siatsmedlen, då deremot kamrarnes befattuing med staZens bestammande vore ett gyckel, så länge den ostraffadt kan öfverträdas (såsom annorstädes äiven sker och händer.) Den ministeriella majoriteten förkastade detta förslag, emedan ingen skuile vilja blifva minister på sådana vilkor (2!).Men något dyliktantogs dock för det fall, att grof vårdslöshet visade sig, då mimsteru skulle kunna dömas till ersättning. ÅAfven denna föreskrift har dock Pärernas utskott velat styka ut. Montalivet och Moleg instämde i utskoitets tanka; men bland motståndarne deremot, eller försvararne af den 1 Deputeradekammaren antagna paragraf, upirädde Hertigen af Broglie. Man har myeket bråkat sin hjerna, för att förklara detta förfarande af f. d. premierministern.. I Deputerade-kammaren fortgå debatterna om tuilsystemet. De mest ansedde och snillrike deputerade, äfven de flinihårdåste doktrinärer och konservative, yttra sig till förmån för låga tullar och bandelsfrihet; och Jjaubert blir vederbörligen tilltygad, äfven af sina politiska vänner, för det han inblandar politik i staisekonomiska frågor. Imedlertid gör man under dessa debatter samma bedröfliga erfarenhet, som. i många andra länder, att det allmännas, nationens, stora interessen eftersättas för enskilda, och att motståndet mot låg tull å främmande produkter kommer från dem, som inom landet producera samma varor. Endast några få talare förmå höja sig öfver denna usla egoism. Conseil-presidenten Thiers förklarade, att regeringen ingalunda anser frågan politisk — hvaruti -han dock torde blifva dementerad på högre ort, der man alltid skall finna beqvämt att genom skydd obligera olikavnteressen och yrken — . England kunde nu umbära skydds-tullsystemet, emedan det genom detsamma förvärfvat sin öfverlågsen senhet, m. m., som man dagligen kan få höra; hvar man behagar. — D. 15 slöts allmänna diskussionen om Tull-lagen. Ducos, såsom utskotiets rapportör, resumerade och uppställde mot Thiers handelsfriheten såsom regel, men förbud och skyddstullar såsom undantag, hvilka väl en gång skola försvinna. Messager berättar, att ,Thers skickat en kurir till London, för att meddela Engelska kabinettet de vilkor, hvarunder det Fransyska vill ingå på en intervention. Man påstår, att Hr Ellice under påskhelgen varit öfver från London ull Paris, för att förmå Franska regeringen att deltaga i åtgärder mot Don Carlos. Engelske och Spanske Ambassadörerne hafva också sedermera haft audiens hos Konung Ludvig Filip. Polisen skall hafva från Paris förvisat sju Poblackar, som bildat en s. k. poblsk konfederation, och det omtalas, att samma öde skall drabba trettio till af dessa olyckliga flyktingar. Från Doullens, der de fleste af Aprilfångarna undergå sitt fängelsestraff, berättas, attregeringen försökt förmå flera bland dem att begära nåd, men att försöket misslyckats. Marskalk Clauzel skall vara mycket missnöjd med Marsk, Maison och vilja nedlägga befälet i Algier. Abdel Kader skall ingalunda hafva fällt modet, utan arbetar på att åter sätta sig i tillfälle tll ett anfall, hyartill ban ämnar välja den heta årstiden, som är så förderflig för Europeerna. Det berättas, att Franska garnisonen rY Ancona skall under Maj månads lopp ombytas mot nya iruppar från Frankrike. — Detta är väl dock ovisst; men hvad men vet med visshet, är att en ny: öfverbefälhafvare väntas. Öpantien. Prokuradoreskammaren hade den 8 April slutat den allmänna diskussionen , öfver adressförslaget , och att döma efter denna, skulle man kunna tro, det kammarens sinnesstämning vore gynnsammare för ministören, än hvad nyheterna med förra posten läto förmoda. Han hade redan samma dag antagit de fyra första paragraferna af adressen. I den femte, som angår de utrikes angelägenheterna, uppkom en-kafug tvist mellan Hrr Carrasco och Isturiz, rörande ett yttrande som den sistnämnde skall hafva fällt i frågan om interventionen. Några trodde sig veta, att detta var en mellan Herr Mendizabal och hans vän Carrasco öfverenskommen