Utdrag ur ett bref från Lund. — — — Den 14 Mars afreste Herr Biskop Ågardh till sitt stift. En subskriberad middag gafs några dagar förut af hans vänner; men sjelfva afresan skedde i all tysthet. Ingen enda student följde honom, och intet vivatrop hördes. När Tegner reste hänfrån till Wexziö, fanns ingen enda student, som icke följde honom utom staden, många ledsagade honom ännu längre, och ifrån hans boning till det ställe, der han tog farväl af studenterna, genljöd rymden af hurrarop. Herr Agardhs obemärkta bortresa blir annu mera betydelsefull såsom ett prof på i hvad position han för närvarande befinner sig till opinionen vid universitetet, när man erinrar sig att han fordom varit den studerande korpsens älskling, att han en längre tid varit inspector för Skånska mnationen, hvilken utgör ungefar halfva antalet af de sinderande och att äfven den Wermländska räknar ett icke obetydligt antal medlemmar i Lund. Den akademiska ungdoremen härstädes förstår således icke värdera den store statsmannens lysande debut på den politiska skådeplatsen. — — — : ! MEPlALseEe es