Aftonbladet – 19 mars 1836, sida 3

Article Image
och Euiopa. Deana hamn bildas genom ön Valentia, har tillräckligt utrymme for den största marin i verlden, och tvenne djupa utlopp i hafvet, hvarigenom det blir möjligt för skeppen att kunna löpa in och ut när som helst, utan afseeude på väder och vind. Afståndet från Dublin är :200 Engelska mil, hvilka på jernväg lätteligen kunna tillryggaläggas på tio timmar. När således jernvågen från London till Manchester blir färdig, kan man komma från London till Port Valentia på 34 timmar, nemligen från London till Liverpool på 10 tinimar, från Liverpool till Dublin med ångfartyg på 14 timmar, saråt på 10 timmar från Dublin till Valentia. Från Valentia skulle nya ångbåtslinier utgå, hvilka hade den stora fördelen, att den svåra, farliga och långvariga farten i Engelska kanalen undveks. Angfartygen, som föra posten till Spanien, Portugal och Medelhafvet, skulle stationeras i Valentia, och en ny linie anläggas för Amerika. Att ångfartyg kunna gå öfver Atlantiska hafvet, är intet tvifvel underkastadt. Ettångfartyg af 500 Engelska tons, med machiner af 160 hästars kraft, skulle dagligen förvära 17 tons Newcastle stenkol ell. 13 tons Klangennech kol, och gå på 11 å 12 mellan Valentia och Halifax i Nya Skottland. Man kunde således med säkerhet räkna på, att från London komma till Amerika på 14 dager, då man deremot nu, i anseende till osäkerheten af farten i kanalen , måste räkna på 40 dagar. Det vore ingalunda en omöjlighet, att etablera en ångbåtslinie mellan Valentia och NewYork; afståndet är 2700 Eng. mil, hvilka kunna tillryggaläggas på 15 åa 16 dagar; men linien från Halifax egde den stora fördelen, att man i Nya Skotiland har stenkol tll öfverflöd, som duga för ångbåtsfart, då de deremot felas i NewYork, och måste hemtas från Halifax. Deiigenom skulle trafiken med Nordamerika, som för närvarande nästan helt och hållet är i NewYorks händer, åter komma i Engelsmännens, och då nu nästan alla bref, varor och passagerare som gå till det Engelska Nordamerika, ofverföras på Amerikanska paketfartyg, skulle hädanefter kommunikationen från NewYork gå öfver Halifax. Den fördel Irland komme att hemta af en stor jernväg, som genomskure landet på midten, och gjorde det till medelpunkt för kommunikationerne mellan Europa och Amerika, är Oberäknelig. Lokalen lägger inga hinder i vägen, kostnaderne äro beräknade till 3 millioner L., och planen är att bilda ett kompani med ett kapital af en million; regeringen skulle då tillskjuta 1 million, såsom kostnadsfritt understöd, och lemma 1 million såsom lån, till 3 procents ränta, och med en årlig afbetalning af 2 procent på 31 år. Skulle dividenden på aktierne öfverstiga 10 procent, så komme öfverskottet att urvändas till återbetalning af det understöd af 1 million, som regeringen lemnat. —— o oo öocos-s-s

19 mars 1836, sida 3

Thumbnail