Aftonbladet – 18 mars 1836, sida 1

den skonsamhet, hvarmed den förut behandlade dem. Man har märkt, att de uppgifvit den sista resten af principer, såsom köpeskilling för ministerplatserna, Det är interessant att följa det nya kabinettets åtgärder och dess makt öfver Kammaren. Såsom exempel kan tjena behandlingen af en petition från staden Nantess inevånare emot den pension, som blifvit tillagd en Mr. de Vansay, Prefekt under restaurationen i det departement (Nedra Loire), hvars hufvudort Nantes är. Mannen hade icke den för pension erforderliga tjenstetid (30 år); och det upplystes dessutom, att han icke lemnat tjensten för sjuklighet, såsom rapporteuren i frågan föregaf, utan blifvit skild derifrån i anseende till sin tillgifvenhet för gamla dynastien och Polignacska ministåren , samt fiendtlighet emöt Julirevolutionen. Emellertid framstod Fhiers och försvarade mannen och pensionen. Han hade sjelf beviljat denna och vore ansvarig derför. Saken vore nu skedd, pensionen införd i stora boken och ingen ändring att påtänka. Man invände väl, att Thiers i sådant fall borde taga pensionen ur sin egen ficka; men majoriteten tyckte annorlunda, och petitionen afslogs. En petition af 135 i Paris boerde Polackar har blifvit ingifven till Dep. Kammaren med enhållan om skydd för de landsmän, hvilka med våld skola från Krakau transporteras till Amerika, och tillåtelse för dem ait taga sm tillflykt till Frankrike. I anledning häraf säger Journal du Commerce sig kunna försäkra. att Hert. af Broglie redan tre veckor förut blifvit af Österrikiska ministern underrättad om den tillämnade occuperingen af Krakau, hvilken man, för att skona engelska och franska kabinetternas känslor, ämnade låta verkställa, icke af ryska, utan af österrikiska truppar. Ouktadt franska styrelsen således rätt väl på förhand visste, det folkrättsoch traktats-vidriga företaget, har den dock icke gjort. några föreställningar deremot. Och man hade dessutom gått så långt, att då Metternich föreslog, att de landtförviste måtte få transporteras till Frankrike, i stället för Amerika, hade Broglie svarat, att det gjorde honom ondt, men att polska flyktingar icke kunde emottagas i Frankrike. Ett litet vackert arf har i Paris fallit efter en mans vid namn Colhneau; En hans niece, bosatt i Brässel och moder åt stilgjutaren Gando, är arfvinge och har kommit till Paris. I sterbhuset fann hon effekter till ett belopp af 17 millioner, utom hvad som innestod i Banken, till hvars största delegare GC. hörde. Spanien. Den 26 Febr. förrättades Prokuradors-valen i hela Spanien ; men man kände icke ännu (sista underrättelsen från Madrid är af d. 27) resultatet af flera än de Madridska valen. De utsedde voro: Chalderon de la Barca, Ant. Martel, Olosaga (civilguvernör i staden), Mendizabal och Man. Cantero. Alla val i landet väntades blifva i en så liberal anda, att Mendizabals ministere, icke skulle kunna hålla sig, då Isturitz troddes komma att emottaga styrelsen. Från krigsteatern förmäles, att det befåstade slottet i Plencia, en liten sjöstad tre mil från Bilbao, hade gifvit sig åt Carlisterna under Eguias eget befäl. Garnisonen dels -införlifvades med Carlistiska trupparna, dels tillfångatogs och är förmodligen fusillerad. Ett kompagni stadsmilis, bestående af qgvinnor, fans bland besättningen. Staden Lequeitio hotades nfven och troddes snart komma att gifva sig. Carlistiska — högqvarteret fortfor att vara i Durango. — Deremot låter det från Navarra-sidan fördelaktigare för Drottningens sak. Utom HRoncal-dalen hade såter två dalar, Bescoa och Biscerret, förklarat sig för Drottningen; och Carlisterne hafva lemnat Bastan-dalen, emedan de fruktade dylikt äfven der. Denna dal troddes komma att ockuperas af Algerska främlingslegionen. Salazar-dalen har, enligt officiella berättelser, äfven rest sig till förmån för regeringen; och alla män från 17 vill 40 år skulle gripa till vapen. — Gen. Bodil var utnämnd till öfverbefälhafvare för reserv-armeen i Arragonien. i I England. Den 4 förelades marinbudgeten för Underhuset. Antalet af matroser, som skulle :enrolleras för innevarande år, var af ministeren föreslaget till 33,700, öfverstigande med 5000 styrkan, som underhölls förlidet år. — Er Wood, som å ministerens vägnar uppträdde med denna budget, motiverade det ökade matrosantalet hufvudsakligen genom nödvändigheten att gifva ett kraftigare skydd åt Englands handel i främmande haf, Men han nekade icke heller, ait ju beskaffenheten af Rysslands sjömakt till betydlig del föranledde den större utveckling, ministeren ansåg nödigt att för närvarande gifva den Engelska. För att likväl framställa saken i en så fredlig dager som möjligt, togs äfven Fransyska flottans närvarande tillstånd såsom eu skäl, hvarföre England nu borde öka sin. England hade för närvarande icke mer än 10 linieskepp i sjön, då Frankrike