Aftonbladet – 16 mars 1836, sida 1

UTRIKES, Vi fortsätta i dag redogörelsen för innehållet af gårdagens poster. Frankrike. Hvad som ger anledning förmoda, att ministeren kunde vara betänkt på att uplösa den nåvarande kammaren, hvars sammansättning presenterar ett sådant aggregat af mångskiftande opinioner, att någon säker och pålitlig majoritet för mMinistrarne icke inom densamma synes vara ått påräkna, är ett yttrande, somKonseljpresidenten nyligen haft under en diskussion rötarnide väganläggningar inom kommunerne. Det ena amendementet och under-amendemegntet aflöste det andra, så att Thiers slutligen bad kammaren, att icke lägga ailtför många svårigheter 1 vägen för denna nyttiga och ailmänt efterlängtade låg, hvilken måbända, sade han, tiorde blifva det bästa resultat landet till slutkommer att hemta af denna sesswon. Detta Yttrande tyckes båda, antingen ett snart slut på sessionen, eller ock en upplösning af kammaren; måhända är det dock icke annat än ett skrömskott, för att göra de Deputerade fogligare, som nu visa sig motspänstiga, men vid nya val af ett eller annat skäl, kunde befara, att icke blifva återvalde: Det troddes att en diskussion, som förestod den 5:te, i anledning af en till de deputerade ingifven petition om en allmän amnesti, skulle rnirmare utveckla den nya ministörens ställning till kammaren. Legitimisterne hade genom Berryer låtit fråga venstra sidäns opposition, om den, såsom förr, ville åtaga sig amnestiens sak, hvilken legitimisterna ämnade att af alla krafter förfäkta. Härpå hade oppositionens hufvudmän svarat, att ehuru de voro högst eftergifvande i fråga om personer, och derföre till en början understödt den rya ministeren, så ämnade de likväl aldrig uppoffra en af sinå vigtigaste grundsatser, utan skulle tala och 1östa för amnestien. Uppmärksamheten var nu mycket spänd på utgången af denna fråga. Thiers såsom representant af gamla kabinettet, och delaktig i dess motsträfvighet mot all amnesti, hade nu vid sin sida i konseljen trenne ledamöter af tiers parti, Passy Pelet de la Lozere och Sauzet, af hvilka den senare, innan han blef minister, personligen uppträdt i Kammarne för amnestien, och de båda andra åtminstone måste presupponeras dela deras partis åsigter i denna fråga, hvilka, som bekant är, rakt strida mot förra ministörensg Huru det således kan vara: beskaffadt med den fullkomliga harmoni och enighet i åsigter, som konseljpresidenten försäkrat ega rum mellan honom ooh alla hans kolleger, är en gåta, som man nu, i anledning af anmestifrågan, väntade att snart se upplöst. Det sages att Thiers, genom sima manövrer innom kommissionen; som fått i uppdrag att yttra Sig rörande räntenedsättningen, lyckats bringa denna kinkiga fråga derhän, att kommissionen väl skulle föreslå en half procents nedsättning af räntan på 5 prosents fonderne, men att Kammaren deremot icke skulle yrka verkställigheten af denna plan nu genast, utan lemna ministrarne anstånd att till nästa session: utarbeta ett projekt på denna basis, hvilket då komme att föreläggas Kamrarne. Monitören innehåller en förordning, enligt hvilken de . soldater, hvilkas tjenstetid först löper till ända med innevarande år, det oaktadt nu genast komma att hem