Aftonbladet – 10 mars 1836, sida 3

ton i dex. mest kromatiska och eroliga imbrogkio, eller den stråke, bvarmed han på såmma gång vet att ligga känsla, kadans, nyansering i de minsta detaljer. Hr Bocks öfverträffande skicklighet på sitt instrument är sedan länge känd och erkänd; och tastän bredvid violoncellen flöjten oftast är och förblifver för otacksam för att rätt belöna en konstfärdighet, sådan som ifrågavarande ;umärkta artists, hade Hr Bock: likväl den välförtjenta tillfredsställelsen, att med Hr Gehrman för qvällen dtla sil männhetens stormande bifall. Hr. Bock forstår att gifva nrycken sång åt sitt föredrag, genom .en egen konst att släpa den ena tonen in i den påtöljande, fullkomligt så som med menniskorösten eller på stråkinswument, hvit ket han i synnerhet uti -en passage utaf Firrstenaus Concertino utförde alldeles förträffligt. Hr Randel, som med de båda koncertgifvarne gjorde en trio, hade för aftonen en beau jour, och i ett divertissement för kontrabas .och violoncell hade publiken ett tillfälle, som är alltför sällsynt, till närmare bekantskap med Hr Sässmilchs basfiol. Så mycket man må förundra sig öfver att någon från början kan välja för sitt konstnärsskap ett så obandterligt instrument, lika mycket måse man, vid dessa Herkuliska drillar, dessa. aluslånga löpningar, beundra en virtuositet, hvilken i sådan grad som Hr Sässmilchs, mäktat tämja och så tillsägandes ervilisera det. grofva viduudret. De båda afdelniogarna af koncerten öppnades med hvar sin hälft af en symfoni, (utaf en viss Femy), hvilkea lärer vunnit ett musikpris a Holland. Den var på sina ställen rätt vacker; några utomordentliga skönheter kunde vi Hkväl icke deri uppptäcka, men deremot mycket . effektsökeri. Den olycksaliga triangeln skramlade från början till slut. Hvad de af konsertgifvarne sjelfva exequerade solosaker beträffar, kunna vi icke underlåta att anmärka det vid våra konserter mera ovanliga, att de nemligen utfördes utantill. Den tid och möda, som måste nedläggas på att lära sig i minnet en hel konserto med dess alla konstiga fraser och figurer, belönas af den utomordentliga säkerhet, som härigevom naturligtvis vir— nes i föredraget, jemte det att detta sålunda får i åskådarens ögon en långt mera poetisk och lefvande karakter, ån det något handtverksmässiga spelet framför notstallare. Den stumma, som man efter så långa väntans dagar slutligen börjat anse vara förstummad för : evigt, försäkras.nu åter per varios casus vara att säkert få höra ?i nästa vecka. ———t Z—..z.ZMÄ -Rr-rnooor——— nn ——-,o——————?ZkH-—5