Aftonbladet – 10 mars 1836, sida 2

dem det kan låta sig göra. (Insändt.) Om det i långvariga tider varit en, afgjord sak, att Wermland utgjort en bland de vigtigaste provinser i vårt land, genom dess stora produktion ef den vara som väger mest på vår handelsvåg, så har denna provins i sednare tider blifvit lika intressant genom den public spirit som der år från år utvecklar sig... Man skulle kunna anföra många exempel i denna del, men jag vill dena gång endast uppehålla mig vid det jag sednast ofvervarit, under en resa genom provinsen, der jag hade tillfälle bevista en bolagsstämma med Wermlands Provincialbanks bolag, denna mästerligt uttänkta och mästerligt sammanvåäfda association. Redan den:omständigheten, att detta bolag håller sina öfverläggningar för öppna dörrar, med aflägsnande af hemligheten, som poeten skref: blott helgas: uselheten, bevisar tillräckligt närvaron af en allmän anda, som här uppträdt i handling. En serskild plats var uti bolagets sessionsrum upplåten tilldem som utan att vara bolagsmän, voro intresserade att öfvervara bolagsstämman. Såsom en af åhörarne ifrån denna plats har jag gjort följande anmärkningar, för hvilka jag utber mig ett rum i M. H:s blad. Det första som fästade min uppmärksamhet var, att oaktadt både Landshöfding och Stiftets Biskop voro aktieegare och deltagare uti stiftningen af denna nya inrättning, ingen af dem var sjelfskrifven ordförande, en betydlig skiljaktighet från en. mängd andra inrättningar, der man ansett sig böra i främsta rummet offra åt rangen. Val till ordförande sker för hvarje bolagsstämma... Jag kan ej neka att det härvid var angenämt se den unanimitet, med hvilken Landshöfdingen af Wingård dertill utvaldes, hvilket bevis på popularitet måtte vara vida mera tillfredsställande, än om han varit. sjelfskrifven. Dernäst fästades min uppmärksamhet af den fullkomliga ordning och parlamentariska form-enlighet, med hvilken öfverläggningarne fördes, en omständighet hvilken så mycket mera ådrager sig uppmärksamhet, som detta bolag verkligen förtjenvar namn af provincielt, det vill säga, att det icke utgöres af några få kapitalister, utan af ett så stort antal Wermländningar, att våra Paksstånd ofta icke äro talrikare. — Debatterna fördes med sakkännedom, foglighet i uttryck och aktning för andras öfvertygelser. Jag kunde icke en enda gång upptäcka att någon bitterhet röjde sig emellan dem som voro af olika tänkesätt. Öfverläggvingarna inskränkte sig naturligtvis inom hvad som angår banker och deras funktiongr; men då man känner, huru litet detta amne hittills är ventileradt 1 vårt land, och huru litet den stora mängden gjort sig reda för de idger, som böra ligga till grund för organisationen af olika slags Privatbankher, så öfverraskades åhöraren angenämt af den sakkännedom, som röjdes under diskussionen. De som hufvudsakligast talade uti de vigtigare punkterna voro: Hr Biskop Hedren, Hofmarskalken Hammarhjelm, Ryttmästar Nordenankar, Brukspatron Wern, Professor Sundberg, Haradshöfdingen Hagander, med några flere — I synnerhet anmärkte jag ett anförande af Biskop Hedren, hvari förekom en allmännare exposd af systemet för den Wermländska banken, hvilket jag beklagar att ej kunna meddela Tit., samt en motion af Hofmarskalken Hammarhjelm, som föreslog en utvidgning af bankens rörelsekapital genom intagande af beJlagsmän från Nerikes och Skaraborgs län, och gaf anledning tll en längre diskussion, under hvilken ryttmästaren Nordenankar yttrade sig med mycken sakrikbet öfver den i hans tanka enda rätta method, på hvilken denna utvidgning nyttigast skulle kunna verkställas. Likväl instämde pluraliteten ännu icke med honom. Det vore högst önskligt att en sådan utvidgning kunde snart komma till stånd. I annat fall skulle det mycket förundra mig, om dessa båda provinser, som visserligen inom sig ega många insigtsfulla män, icke snart begagna sig af villfället att profitera af den Wermländska bankens erfarenhet, för att, hvar inom sig, inrätta dylika. I vår tid är det just icke så många företag, hvilka gifva 15 procenis behållning, att icke ett sådant exempel måtte förljena efterfoljd. 7 Den nytta; Wermlands bank åstadkommit, inskränker sig icke blott till provinsen, och det är ej rog med , den aktiva, att understödja Wermlands betydliga . näringar, och göra dem allt mer och mer oberoende af förlagsmän, att gifva betydlig reveny, och derjemte gagna såsom vexelbank, samt understödja orten med ett altid tillgangligt förråd af småsedlar; de offentliga diskusSioner, under hvilka denna association tillkommit och förtgått, hafva dessutom icke obetydligt utbildat hos Wermländningen et sinne för det offentliga lifvet, och ingifvit en parlamentarisk vena och ett begär för ordmina 23 allmänna överläggningar. såm jag är öfvertvead